Konkret hjälp till kvinnor i irakiska Kurdistan

Jag har varit på konferens i helgen, ja jag är egentligen kvar fortfarande, men programmet är slut, vi har avnjutit avskedslunch och nu väntar jag bara på att åka hem om en timme lite drygt. Passar på att låna den superdupersnabba fiberkabeln de har här mitt ute i ingenstans där det annars inte ens finns mobiltäckning, för att berätta om en av programpunkterna i helgen - nämligen ett projekt i Halabja och Suleymania som ligger i irakiska Kurdistan.

Awaz Daleni heter kvinnan bakom projektet, hon är aktiv i Kvinnor för fred och kommer själv från Halabja. När det efter många år i Sverige blev möjligt att återvända till irakiska Kurdistan ville Awaz göra det och också hjälpa människorna i sitt hemland. Hennes första idé var att starta upp en förskola, men efter att ha funderat lite ville hon göra något som var större och hjälpte fler. Det utmynnade i "Amez" (betyder famn) i Suleymania, en verksamhet dit kvinnor kan komma för att utbilda sig eller bara för att vara, som en fritidsgård.

Kvinnor har ofta ingen som helst utbildning här och det fanns mycket som kvinnorna ville lära sig - data, engelska, att sy, ta körkort, att simma och att cykla. Det finns också möjlighet att komma till Amez bara för att umgås, för att spela spel eller att läsa. De yngsta flickorna är i 13-årsåldern. Här får kvinnorna en konkret möjlighet att lära sig något som de faktiskt kan använda för att försörja sig! Kvinnor som lärt sig att sy har fått uppdrag både att sy kläder och gardiner t.ex.

Intresset för Amez har varit stort under de år man hållit på, efter att ha startat upp i Suleymania fortsatte Awaz med att starta en verksamhet även i Halabja. Att få det att gå runt är inte lätt, hittills har det skjutits till pengar från Sverige men detta blir svårare och svårare, nu vet man inte om man kan fortsätta verksamheten i Halabja. Hyran för huset är ca 3000 kr per månad så det handlar inte om så jättemycket pengar egentligen, det finns stor möjlighet här att vara med och bidra till något som faktiskt är en konkret och viktig hjälp till människor, som verkligen betyder något!

Här kan du läsa lite mer om när Gudrun Tiberg var och hälsade på i Kurdistan.

Jag funderar lite på hur man kan hjälpa det här projektet. Det känns angeläget och som ett bra sätt att hjälpa på riktigt, att pengarna som går dit blir en start för kvinnorna och flickorna att försörja sig själva och sina familjer. Ska fundera lite till, kom gärna med idéer på hur man kan göra!