Nu kom värken

Vaknade och kände mig som en nittioåring imorse. Ont i hela kroppen, och inte nog med det, det är en märklig känsla av värk och även svaghet. Som om benen inte kommer att hålla. Tog värktabletter och de tog faktiskt det värsta när det gällde själva värken, men tja... toppformen är långt borta.

Ställde in Knytte idag, vet inte om det var någon större förlust eftersom det började regna. Lovade Nike att baka istället och det var helt OK för hennes del. Nu har vi supergoda kanel- och blåbärsmuffins på svalning och får fikabesök om någon timme.

Har följt kongressen med ett halvt öga och funderar på frågan om arbetstidsförkortning. Bra att kongressen röstade igenom 35-timmarsveckan. Jag har aldrig förstått varför det är någon sorts naturlag att man ska arbeta exakt 40 timmar i veckan? Vad är det som säger att det är just det rätta? Nej, jag tror inte att vi behöver arbeta så mycket som vi arbetar idag. Det är inte bra för någon. Inte för oss, inte för våra barn och inte för miljön. Inte i långa loppet i alla fall. Måste fortsätta mitt läsande av Christer Sannes Keynes barnbarn som jag tappade bort någonstans i vintras. Varför sliter vi halvt ihjäl oss för att konsumera galet mycket? Är det ett sådant samhälle vi vill ha?