Bild: andersfrick
Hemma igen. Hemresan verkar ha dominterats av två saker i twitterflödet: huruvida SSWC-deltagarna ser sig själva som någon sorts elit och vad som egentligen hände med ett av Tjärös får under natten.
Själv engagerade jag mig mest i fårets öde. Att de människor jag träffat i helgen skulle se sig själva som någon sorts elit känns mest larvigt. Så mycket värme och kärlek som fanns på Tjärö är det svårt att hitta någon annanstans. En vilja att dela med sig och hjälpa till, nyfiken och chosefri - ja sådan är nog den typiska SSWC-deltagaren.
Det har helt enkelt varit en superhärlig helg! Jag trodde jag skulle vara trött, men jag är full av energi istället. Jag har skrattat, haft trevligt, lyssnat på kloka människor och haft intressanta samtal. Vad mer kan man begära?
Det enda smolket i bägaren var vår knasiga busschaufför. Som först körde fel två gånger på vägen ner. Sen satte oss i kö i ett par timmar och tvingade oss att äta på en riktigt usel vägkrog. För min del slumpade det sig lyckligtvis så att jag kunde hoppa av i Nyköping eftersom föraren måste stanna och vila där i en halvtimme då resan blivit för lång. Inte så kul för övriga som skulle till Stockholm, och särskilt inte för dem som missade anslutningar. Som om resan inte varit tillräckligt lång ändå. Jag stannade dock kvar i Nypan och blev upphämtad av Tomas som kom från jobbet. Skulle egentligen åkt in till stan, ut till Mollys lägenhet med tält och allt och sen krångla mig hem med Nike, vagn, tält och all packning i morgon med tåget. Nu fick jag komma hem istället och så åker vi bil in och hämtar Nike imorgon.
En riktigt bra helg har de varit. Inspirerande precis som förra året. Massor av tankar snurrar i huvudet. Hoppas bara att jag sluppit fästingar. Dags för koll och sen... sängen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar