Och se där drog jag en stor stor kopp kaffe i golvet. Inte nåt kvar av innehållet, men den höll i alla fall. Stackars Tomas hade lagt sig för natten men fick komma upp och hjälpa mig. Blä, vad jag hatar att vara hjälplös. Annars är jag mest trött fortsättningsvis också verkar det som.
Min faster kom hit med middag igår. Ja inte bara middag utan paket också, hur lyxigt som helst! Och så hade vi en mycket trevlig kväll på det stora hela, viktigast av allt med mycket skratt!
Idag har kommunens biståndshandläggare varit här och vi har pratat hemtjämst, färdtjänst och sånt. Och larm, ni ska inte tro att jag glömt bort tant-larmet, nejdå, ingen risk ;-).
Fötterna är klart mindre svullna, och röstem... hm... njäe, den låter ju som den gör. Kroppen är ganska stel och ond men det beror kanske lite på dagsformen också och dessutom brukar det ge sig efter en stund. Dagens bästa var i alla fall den kopp kaffe Tomas brygde åt mig efter att han gått upp ur sängen och torkat upp den gamla jag spillt ut och börjat gråta för att jag aldrig fick dricka upp.
Hoppas jag inte stavat heltok, är dock lite rädd för det, min dator är så bråkig så det är bök men jag gör mitt bästa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar