måndag 4 maj 2009

Snorigt

Är hemma och vabbar, dvs. är hemma med sjukt barn. N snorar och har feber, T hade fler saker uppbokade på jobbet idag än vad jag hade så lotten att vara hemma föll på mig.

Förutom att torka snor har en VAB:ande familj en hel del att stå i. Först ska vab anmälas på www.fk.se. Jag kommer att vara hemma idag och imorgon, är N fortfarande sjuk på onsdag tar pappa T över. Är hon fortfarande sjuk på torsdag blir det min tur igen. Idag anmäler alltså jag vab på www.fk.se, på onsdag gör T samma sak. På onsdag begär T ersättning genom att återigen logga in på www.fk.se och på torsdag (för då borde väl ungen vara frisk tycker man) gör jag samma sak. Fredag är T ledig så ingen behöver vabba.

Sedan väntar vi på intygen från FK. De ska fyllas i, ett för mig och ett för T, tas med till dagmamman som skriver på att N verkligen varit sjuk och sen ska vi skicka in dem till FK igen. Sedan är det bara att vänta i ett antal veckor på att få pengar. vabbade senast för ett par månader sedan och har fortfarande inte sett röken av några pengar.

Alltså, två personer måste anmäla samma barn som sjukt. Två personer måste begära ersättning för samma barn. Två personer måste intygas varit hemma och två intyg ska skickas in. Visst är det en härlig byråkrati? Att man sedan får vänta så länge på pengarna är rent ut sagt förjäkligt. Många föräldrar behöver varenda krona och har svårt att ligga ute med en enda krona under flera månader.

Är det inte dags att slopa de där intygsblanketterna snart? De har inte minskat antalet uttagna dagar och bara skapat en massa merjobb för en redan hårt ansträngd Försäkringskassa. Och hos föräldrarna och barnomsorgen.

2 kommentarer:

Mikael Clemens sa...

Håller helt med om detta. Ingen vill att någon annan lurar systemen men byråkrati och misstro måste ha rimliga
gränser.

Mikael

Wicke sa...

Jag känner en kille som jobbar på fk och han ser ju allt "inifrån". Fk har ju skurit ner ofantligt i sin personal så det sitter väl inte så många där heller som ska gå igenom alla dessa intyg.
Ja, jösses. Som om det inte vore nog med att barnen är sjuka och man är oroad för deras skull. Sedan ska man slåss för att få sina slantar också.... puh