Det började när jag skulle kliva av vid Hötorget. Föraren åkte för långt och uppenbarligen kan inte ens de "nya" tunnelbanetågen backa, det var bara att köra vidare till Rådmansgatan och åka/gå tillbaka för alla som tänkt sig att kliva av vid Hötorget.
Efter att ha uträttat mitt ärende inne i stan hade jag en timme och fyrtiofem minuter på mig tills nästa pendeltåg gick. För att vara på den säkra sidan och verkligen verkligen komma hem, tog jag ett tidigare tåg så jag inte skulle missa anslutningen i Södertälje hamn. Kom dit i god tid, satte mig med min bok på Gnestapendeln när den kom och sen hände... ingenting. Tåget blev stående. "Strömavbrott" och "signalfel" nämndes. Efter tjugo minuter uppmanades vi att gå till ersättningsbussar som skulle komma.
Fyrtio minuter efter att tåget skulle gått kom en ersättningsbuss. En. Visserligen en ledbuss men i den skulle ett helt tåg klämma in sig. Det gick inte. Bussen åkte. Och vi som inte fått plats väntade. Och väntade. Och väntade. När en timme och fyrtio minuter passerat gav jag upp knallade iväg till Willys och handlade istället, blev sedan upphämtad av min man som fick åka från Björnlunda till Södertälje tur och retur för att jag över huvud taget skulle kunna komma hem.
Jo, man kan utnyttja resersättningen. Till Gnesta får man åka på nåder eftersom den egentligen bara gäller inom Stockholms län. Sen ska ju jag en bit till, så missar jag t.ex. sista bussen hjälps det inte så mycket ändå, jag måste fortsätta på något sätt och då gäller inte någon reseersättning, utan jag får helt enkelt betala själv för att SL inte klarar av att köra tågen.
Så här är det ofta när man pendlar. Det är inte första gången jag stått och väntat och väntat på en ersättningsbuss. Aldrig tidigare så här länge, men uppåt en timme har det varit både en och två gånger.
Samtidigt som man valde att inte köra tillräckligt med ersättningstrafik till Gnesta körde ett flertal halvfulla ersättningsbussar till Södertälje Centrum/Östertälje. Märklig prioritering. Till både Södertälje Centrum/Östertälje går det dessutom att promenera för de flesta. Men det är ju svårt att gå de nästan fyra milen till Gnesta.
Varför ska det vara så hopplöst omöjligt för SL att få trafiken till Gnesta att fungera? Vi betalar extra för den. Dyrt. Vad händer egentligen i ett sånt här fall, får Gnesta kommun någon ersättning för misshandlade resenärer eller ska det bara vara på det här viset?
4 kommentarer:
Mitt värsta exempel på förseningar var en lördagsmorgon för några år sedan. Jag hade lämnat Solna vid 5.30 en lördagsmorgon för att passa in så jag skulle komma till Gnesta vid 7-tiden. Hade väl räknat med att få vänta ca en halvtimma.
Vid Flemingsberg stannade tåget och vi fick kliva av och vänta på att ta ersättningsbuss till Södertälje. Och vänta fick vi!! När så äntligen bussarna kom efter 20-30 minuter tog det ju dessutom tid innan de kom iväg och sen skulle man ju köra in till alla stationer mellan Flemingsberg och Södertälje.
Strax innan Södertälje Hamn körde chauffören dessutom fel varför vi med andan i halsen sprintade upp till perrongen med en fart som skulle få Justain Bolt grön av avvund för att hinna med tåget som skulle gå strax innan 8.00.
I fjärran såg vi hur Gnestapendeln glatt pilade iväg retfullt vinkande tyckte vi som stod snopna på perrongen. Eftersom det som sagt var en lördag så vet de som bor i Gnesta att tätheten på pendeltåg är minst sagt lågfrekvent.
I drygt 2 timmar fick vi vänta vilket gjorde att vi ungefär 10.20 ankom till Gnesta. Från dörr till dörr tog resan alltså drygt fem timmar. Nu ska i ärlighetens namn sägas att detta var ett extremfall men att det ofta är förseningar kan jag stryka under på.
Pendeltågs-sprint borde bli OS-sport Berndt :-D.
Det tråkiga är ju att extremfallen faktiskt förekommer rätt så ofta. Utöver de där vanliga halvtimmesförseningarna man nästan lärt sig leva med.
Tänk så ofta det du beskrivit hänt mig. Usch vad tråkigt det är när man är beroende av pendlingen för att kunna utföra sitt arbete
Det är hopplöst ibland. Och den här gången hade jag inte ens nån tid egentligen att passa, men det är tillräckligt illa att bara behöva stå där och vara bortglömd på nåt sätt.
Skicka en kommentar