onsdag 13 januari 2010

Mera S-tru-L

Idag blev det en halvtimmes försening på pendeln hem. Tåget från Stockholm var som vanligt sent. Signalfel och väntan på att släppa förbi ett X2000 och allt vad det var. När vi närmar oss Södertälje Hamn får vi beskedet att Gnestatåget väntar på oss och att vi ska skynda oss bakåt i tåget som övergången blir smidig och snabb. Sen strulade det förstås till sig på bron med "stopp i signal" så Gnestatåget åkte i alla fall. Hyggloschyssto.

MEN smarta SL satte in extrabussar. Det är bara det att det tar längre tid att åka från Södertälje Hamn till Gnesta med den bussen än att vänta på och ta nästa tåg. Är det 45 minuter mellan tågen och SL har god tid på sig att köra fram bussar som de hade igår, funkar det bättre, men igår blev det ju inte nån extrabuss.

Så jag fick stå där igen och hosta och vänta som den loser till kollektivtrafikresenär man är. Nu har tre av veckans fem dagar gått och den totala förseningen uppgår redan till en timme och en kvart. Det är faktiskt inte vettigt. Jag sa det igår och jag säger det igen idag - SL är ett företag som ger blanka fan i sina kunder. Särskilt de kunder som bor i Gnesta. Det är faktiskt inte acceptabelt, men med ett grönare styre i landet och regionen i stort skulle vi förmodligen ha något bättre kollektivtrafik i alla fall. Och bra kollektivtrafik vinner vi alla på att ha, på många sätt!

Sen hände det förresten mer spännande saker. Bussen mellan Gnesta och Björnlunda tuffade 57:an fram men plötsligt tvärnitade den. En älg tyckte det var ett bra tillfälle att gå över vägen just när 789:an passerade i mörkret, dimman och vinterväglaget. Lyckligtvis klarade sig den rackaren med minimal marginal, men den stackars busschauffören blev så rädd att han också tutade som en galning vilket stressade upp älgen rejält såg det ut som. Jag vet inte riktigt hur man hanterar virriga älgar på trafikerad väg, men min erfarenhet av djur säger mig att tuta inte kanske är det smartaste att göra om man vill att älgen bara snabbt ska lunka över på andra sidan.

Hur som helst är jag levande och i ett enda stycke nu återbördad till hemmet. Sista förberedelserna inför slutseminariet väntar nu. Inte ens tjugo timmar kvar tills det är över, eländet.

Inga kommentarer: