Kylan som hållit i sig så länge var plötsligt bara försvunnen idag. Efter en natts regnande sken solen från en klarblå himmel och det har varit uppåt 25 grader i skuggan! Skönt! Någonstans har jag läst att cellgifter jobbar bäst i värme, i så fall har de jobbat bra de små liven i dagens hetta. Särskilt när vi satt i bilen på väg upp till öppet hus i Åkers Bergslag. Det var mest hästarna som lockade småtjejer och även ett par mammor ;-). Till de tre minstas stora lycka erbjöds ponnyridning, Nike och hennes kusiner red nöjt på de små shettisarna. På bilden ser ni Nike i full action. Hon var ganska kaxig i början och ville upp upp på den lilla hästen, men när det väl bar iväg blev det lite läskigt och hon ville hålla mig i handen. Fast efter en stund kände hon sig säker i sadeln och släppte. Sen åkte kusinerna hem och nu är Nike och jag alldeles ensamma här hemma. Det var ett tag sen vi var det under någon längre stund, men det känns faktiskt riktigt skönt. Även om jag är ganska trött efter onsdagens behandling har jag fysisk ork som gör att jag klarar vardagen åtminstone. Jag kan gå i trappan utan att bli särskilt andfådd, bara en sådan sak. Jag har mina små "indikatorer" på hur bra jag egentligen mår. En sådan är andfåddhetsgrad i trappan. En annan är om jag kan ligga på höger sida utan att rossla.
Dagens nya fräscha biverkning annars är rejält näsblod. Första gången, men det var väl kanske väntat. Måste komma ihåg att köpa sån där näsolja och smörja upp slemhinnorna lite. Annars mest trött och sliten, men värmen gör så gott att det går att leva med idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar