Sedan blev det hårt slit i trädgården. Hade tänkt så luktärt och krasse idag men tänk så praktiskt - det fanns ju småplantor av dessa på Blomstergården! Tur det, jag som är så sent ute med odlandet i år. Dessa åkte ner i jorden tillsammans med drakmynta, vit storklocka och jättevallmo. Varje år är det samma sak i rabatten som är närmast huset och altanen. Jag planterar en massa fint. Det dör. Alltid är det nåt. Förra året blåste en klematis sönder, slets av helt enkelt och kom aldrig igen. I vintras dog björnbärsbusken och en jättefin euphorbia jag fått av snälla Malin. Och en salvia också, men det hade jag nästan räknat med. Stockrosen hade gjort sitt, men den är ju bara tvåårig så något annat var väl inte att vänta. Tomt och trist alltså.
Nu är det väl bara att hoppas att de nya växterna klarar sig. Läser att drakmynta "nästan blir som ett ogräs". Låter perfekt det. Den blir granne med ett stadigt bestånd med engelsk vallmo. Också ett nästan-ogräs. Sedan storklockan, en stor blåklocka alltså. Fast vit. Den ska tydligen inte heller vara så kinkig. Men sniglarna gillar den. Lyckligtvis trivs inte sniglarna i rabatten mot huset, det är alldeles för soligt där tror jag, så de håller mest till i de lite mer skuggiga rabatterna. Vi får väl se hur det går. Och så vallmon. "Frösår sig ymnigt" bådar gott. Det kan ha blivit jackpot i år när det gäller växterna, vi får väl se.
Oj nu blev det trädgårsblogg! Det var verkligen inte meningen :-). Ljuvligt att vara ute i trädgården är det i alla fall nu. Det kanske kommer bilder också nån dag...
2 kommentarer:
Kungsmynta, a k a en variant av oregano, och oregano i stort sprider sig som en löpeld. Ska man göra örtagård är det bäst att plantera oregano separat.
Ja där sa du nåt! Det kanske vore något för min hopplösa rabatt...
Skicka en kommentar