Jag har så många UFO*n som ligger och skräpar i Stökiga Syrummet. Idag tänkte jag att jag skulle ta tag i det där. Har kommit lite längre med två väskor åtminstone, är inte riktigt klar men kommer nog bli imorgon. Två väskor rikare. Rent fysiskt har jag mått rätt bra idag. Psykiskt känner jag mig mest förbannad, ledsen och irriterad på livet. På den här jävla cancern. På att just jag har drabbats? Varför det? Just nu gör allt mig så in i helvete jävla skitförbannad.
*) UnFinished Object
6 kommentarer:
Apropå sytt förresten, så har jag massor av tyger som jag aldrig kommer mig för att göra något med - skulle du vilja ha eller har du också för mycket tyg på hyllorna?
:-( Vore konstigt om inte de känslorna kommer också...det är så jäkla orättvist att det ska vara såhär...!!!
Ja, livet är inte ett dugg rättvist har jag fått lära mig.
Gärna tyger om du inte har nån använding för dem! :)
Det kanske är tur att det inte finns något svar på frågan "varför". För tänk vad man skulle kunna förebrå sig själv eller andra då.
Hoppas på ljusare dagar snart!
Det är ungefär nu som det är bra att ha projekt att göra. Sy, sticka, bara göra något för att inte tänka för mycket. Frågorna tjänar ett syfte även om det inte finns några svar.
Det är också nu som man känner sig som mest onormal i att man är så förbannad över hur det blev, eller inte blev, och hur i själva helvete? Och varför just jag? Medan man tuggar det där så säger alla att du är helt normal i dina reaktioner. Mer normalt finns inte. Jag var ursinnig på allt, och särskilt på det. Jag kände mig inte normal, jag ville dessutom inte vara normal i att vara så arg.
Jag kan inte säga att jag har accepterat det än idag annat än att jag ser ilska som mer produktivt än att vara ledsen.
Då ska jag se om jag kan plocka ihop lite tyger i helgen och få iväg till spenaten! Kanske finns något som passar iaf! :-)
Skicka en kommentar