Jag har fått en armstrumpa. Det är en sorts stödstrumpa för armen helt enkelt. Den är rent ut sagt skitful. En hudfärgad äcklig sak som gör att man ser sjukare än sjukast ut. Det är inte bara en strumpa på armen, det är en liten matchande handske till också. Lika ful den. Hudfärgad tjock trikå. Tantvarning deluxe! Borde kanske visat en bild på denna fasansfulla tingest, men jag besparar er lidandet och väljer en snyggare bild.
Jaha tänker ni nu, en svullen arm är väl inget att gnälla över i jämförelse med alla annat skit som drabbat mig. Nej, det är väl inte det egentligen, men det är dels något som gör att jag SER sjuk ut. Som gör att folk glor. Nu när håret är på väg att växa ut har jag fortfarande armstrumpan som bläng-magnet. Och jag kommer, om jag har förstått saken rätt, aldrig att bli av med svullnaden. Eller åtminstone inte ärmstrumpan, svullnaden kan kanske minska men strumpan kommer jag behöva ha alltid för att jag inte ska svullna igen. Tror ni man kan få en leopardmönstrad? Nej. En glittrig? Nej. En blommig? Nej. Det finns hudfärgad och det finns svart. Välj själv. 300 kr i egenavgift kostar en uppsättning och man får två per år, trots att de nationella riktlinjerna säger att man behöver 4-6 stycken/år för att de ska fungera optimalt. Tack Landstinget i Sörmland!
Förutom detta ska man vara uppmärksam på rosfeber som man kan få i armen med ödem. Jag åkte ju till akuten i somras med misstänkt sådan. Fick penicillin som pajade magen helt och hållet, så pass att jag var tvungen att bestämma mig för att det nog inte var rosfeber (läkaren visste inte heller) och sluta äta innan kuren var avslutad. Tur att jag överlevde. Man ska akta sig för stick, brännskador och andra sår för de kan bli infekterade och rosfebriga och så får man blodförgiftning och dör. Man ska akta sig för monotona rörelser och så måste jag göra armgympa varje dag.
Armen är tung och domnar lätt. Jag känner att axeln belastas alldeles för mycket. Så nu har jag ringt till sjukgymnasten och bett om dels årets andra, och sista, armstrumpa, dels om att hon ska kolla på om handsken är lagom stor (misstänker att den är för stor), dels att hon kanske kan hjälpa mig på något annat sätt så det blir lite bättre, som det är nu kommer det inte att funka. Höger arm, höger axel, datormus... ja ni fattar. Dålig kombo.
Vete fasen vad som hjälper dock. Kanske lymfdränage. Kanske fettsugning (haha, nån som sätter en peng detta landsting tycker att det är en jättebra idé att skicka mig till ett annat landsting för en sån petitess?). Kanske kan man helt enkelt hugga av armjäveln och så kan jag få sjukersättning eller förresten, det får jag väl inte heller.
Sa jag att det kliar som fasen under den där strumpan? Och att den ska tvättas VARJE DAG?
Nåja, på fredag har jag tid hos sjukgymnasten i alla fall. Lär återkomma i ämnet.
7 kommentarer:
Usch då, den där armstrumpan låter inte direkt som din bästa vän. ;-) Ja, tänk om de hade kommit på idén att göra dem lite snyggare åtminstone. Varför tråkigt hudfärgad eller svart när det finns så många andra färger och mönster att tillverka dem i.
Än så länge har jag klarat mig undan från svullen arm. Två av mina fingrar blev dock utan känsel vid operationen och har inte riktigt hittat tillbaka än. Förmodligen kommer de alltid vara så. Känns som en droppe i havet just nu och jag har vant mig vid att det är så.
Önskar bara att jag kunde drabbas av känselbortfall i höften också. Jag har fått så ont där att jag snart lägger mig ner och skriker rakt ut! Bläää, varför ska det alltid göra ont någonstans? :-(
Oj, långt detta blev... och du, tack också för att du skrev om insamlingen. Har fortfarande inte fattat att jag ska åka tillbaka till USA! Är så lycklig över att jag får denna chansen.
Kramar i massor!
/Linda
Tjohoooo du ska till NY och det är du värd! Fasen vad stolt jag är över alla som bidrog. Fantastiskt. Härligt!
Kramar i massor tillbaka!
Usch så trist med din arm, och sanslöst att du ska betala för armstrumporna själv, men man blir inte förvånad. Jag har (hitintills) klarat mig från det och hoppas slippa det i framtiden med.
Kan du inte sy av något stretigt tyg nån form av tub som du kan trä över i ett roligare mönster eller färg?
Kram från Lisbet
Jag hade nog valt svart. Hudfärgat stödmaterial lurar liksom ingen.
Tänker på Ingrid Bergman som också fick en svullen och dum arm i samband med cancern. Vill minnas att hon hade svårt att förlika sig (förstås) men att hon bestämde sig för att betrakta armen som en klumpig hund - någon som man känner viss ömhet för och fortfarande har ansvar för...
Skittrist!
Finns det snygga ärmstrumpor att köpa? Du skulle ju kunna se det som ett klädesplagg vilket som helst, fast jag håller med om att det borde vara gratis.
Annars om det inte finns att köpa kanske du kan sy själv och starta en buisness ;-)
Usch så trist! Jag tillhör också dom lyckliga som sluppit några större besvär med ödem (peppar, peppar...). Lite svullet då och då men det brukar ge sig om jag skippar protesen ett par dagar.
Har för mig att jag läste på Cancertjejer om någon som gjorde ödemstrumpor av något annat. Vanliga strumpor kanske? Hoppas du hittar nån roligare lösning än det som erbjuds av landstinget.
Stor styrkekram från Busan
Jag vet inte om man kan sy själv eller köpa nånstans, grejen är att de är måttsydda, så sy själv skulle det väl vara då... Hm... tror passformen måste vara ganska exakt, sjukgymnasten mätte och mätte och mätte.
Ska försöka söka på forumet och se om jag hittar!
Skicka en kommentar