måndag 12 mars 2012

Vår! Och lite sår...




Idag har vi riktigt härligt vårväder här i Björnlunda. Det är skönt i solen i alla fall eller om man rör på sig ordentligt, det blåser nämligen rätt bra. Tomas har gjort en hjälteinsats och burit ut lite möbler, bord och stolar på altanen och stolar och bord till den soliga läväggen. Eller den var visst inte så solig nyss när jag tänkte premiärsitta, glömde att det var mars och att solen inte når så långt så här dags på dagen. Solen måste högre på himlen först, men det dröjer nog inte så länge. 

Lite is och snö ligger kvar i skuggan i trädgården i alla fall, men det är inte mycket kvar nu. Snart är allt borta och snart står poolen på plats igen och det är sommar. Tänk att jag fick hänga med och uppleva ytterligare en vår, det är jag oerhört tacksam för. 

Annars är det rätt OK, hostan har blivit väldigt mycket bättre, ja faktiskt hostar jag nästan ingenting alls. Jag är fortfarande lite slemmig i luftrören men det är i princip ingenting jämfört med tidigare. Jag orkar gå i trappan utan att det är jättejobbigt. Andfåddheten är enormt mycket bättre. Jag märkte ju ingenting direkt efter min första FEC, de senaste veckorna har skillnaden däremot varit enorm. Tomas hade en intressant teori där som jag tror kan stämma, att cyton (FEC då alltså) inte orkade göra sitt jobb när jag hade syrebrist i kroppen. Det låter logiskt tycker jag. Arma kropp, dels cancern att slåss mot och sen ett stort sår som tar resurser och ork. Allt detta när den var dåligt syresatt. Klart det inte gick så bra. 

Jag tror såret blir lite bättre också. Men vilken tid det tar... otroligt! Fast det är enormt fascinerande hur många olika förbandsprodukter det finns. Jag som trodde att sprejplåster var det häftigaste som fanns i förbandsväg. Haha. Just nu består mitt förband av en produkt som heter kavilon, det är ett skydd som man sätter på de läkta sårkanterna. Sen lägger man på en gel på själva sårytan. Minns inte vad den heter nu (har haft några olika fabrikat dessutom). Den ska luckra upp ytan, det som kallas fibrin, och öppna den så den kan läka. Ovanpå det ligger nåt geggigt nät som heter Jelonet. Tror det också ska luckra upp eller hålla fuktigt eller nåt. Sen två vanliga simpla sterila kompresser och på dessa ett förband med kol i för att suga upp dålig lukt, för luktar det gör det. Urk! Till sist ett absorptionsförband/absförband och sen ett litet lappverk av tejp. Dels för att hålla tätt men eftersom såret sitter mot armhålan till måste den ju också sättas så jag kan röra armen.... Ja nu förstår ni kanske varför det varje dag kommer ett proffs hit för att sköta den där lilla detaljen med plåstren :-). 

Inga kommentarer: