söndag 16 september 2012

Skillnaden

Det här plåstret och några piller är skillnaden mellan att stå ut med smärtan och att inte göra det just nu. Tre dagar sitter ett plåster, sen byter man till ett nytt.

I går kväll blev det sakta lite bättre, när allt ordnat sig med skjuts började jag kunna slappna av och gå ner i varv och framåt kvällen kändes det OK. Tomas stack iväg på fest, men jag kände att jag inte riktigt orkade så jag och Nike stannade hemma. Nike somnade och sen satt jag och virkade och åt lite ostbågar och till sist kände jag att det var lite bättre.

Idag har det städats i Nikes rum, och vi har bakat kanelbullar och scones. Nike var väldigt ledsen ett tag på kvällen, det är så svårt det där, varför är hon ledsen? Varför mår hon dåligt? Är det p g a min sjukdom eller p g a hela grejen med att vara sex år? Eller är hon bara hungrig och behöver något att äta? Ibland känns det helt omöjligt att veta hur allvarligt det hela är och hur man ska hantera det. Den här gången var det kanske lite av varje, mat hjälpte och kramar också. Nu ligger hon och sover i sin "nya" säng i sitt "nya" rum som passar en lite större unge bättre. Hon har haft ett lekrum på bottenvåningen, men det blir färre leksaker i det där rummet, så nu är det kanske läge att ha ett enda rum igen, det ska nog räcka trots allt. I gamla lekrummet ska det bli arbetsrum och gästrum istället.


Inga kommentarer: