Telefonen runt halsen

Så. Jag har fixat ett litet fodral till telefonen så jag kan ha den runt halsen när jag rullar runt i huset, kan vara bra att ha den med sig om jag skulle ramla eller så. Nu behöver ni inte vara oroliga, men nåt pensio-larm blir det inte! Nu har jag både hörlurar och fodral, fattas bara... en ny iPhone5! :-).

Imorse när jag vaknade kändes det som om det var en riktig skitdag, jag kände mig galet stel och ömklig och trodde inte jag skulle ta mig upp faktiskt, men det var helt fel känsla. Eller i och för sig, jag var stel som en 110-åring med artros i ryggen men annars var det inte så pjåkigt. Faktiskt har det uppenbarat sig lite kraft och styrka i ryggen och jag kan de flesta gånger nu ställa mig upp som normala människor, d.v.s. utan att dra mig upp med armkraft vilket funkar när jag hittar nåt att hålla i, men det är ju inte alltid jag gör det. Nu verkar det som om kraften återvänder lite i alla fall. Att jag är svag (minns inte om jag skrev så mycket om det när läkaren förklarat varför) beror på något med lymfkörtlarna som är smittade med cancer, alltså de i buken. Då får de för lite syre och orkar inte som de ska. Eller nåt åt det hållet. Alltså ska styrkan komma tillbaka om medicinerna funkar eller syrgasen lindrar eller båda två. Det verkar vara det som händer, jag tror på syrgasen mest faktiskt men kanske också medicinen lite, bara lite än så länge.

Rösten är fortfarande förskräckligt kraxig och jag pratar inte gärna i telefon vilket känns som det värsta, det blir ett röstläge som är väldigt ansträngande, men faktiskt något bättre den också, jag kan prata lite här hemma fast det kanske är bra att vila rösten ändå även om den inte är överansträngd egentligen. Framför allt så är det skönt för mig. Och kanske för andra ;-).

Nike kom igång som sjutton igår med att fundera på sitt sexårskalas, det är en hel månad kvar så vi ska nog hinna planera. Prinsesskalas ska det i alla fall bli, jag hade hoppats på att hon skulle våga ha liiiiiite halloweenkalas i år men icke. Dumt när man fyller runt de dagarna, men det tar hon nog igen nåt år i framtiden.

Imorgon hade jag tänkt rosa bandet premiär kanske av mina virkgrejer, jag har litegrann som jag ska låta ligga ute under oktober, och alla pengar ska gå till Rosa Bandet. Har inte lyckats fota så bra än bara, det får nog bli lite som det blir eftersom kroppen inte direkt ja... korten får bli det jag grejar att ta helt enkelt. Imorgon eller så. Nu har jag några sista små rosa grejer att fixa bara...