Här kan du läsa lite mer om hur en ärftlighetsutredning görs.
Jag har lite dubbla känslor för det här. Det känns läskigt att någon kontrollerat mina gener. Lite rasbiologi över det hela. Det som förr var skallmätning är nu på gen-nivå. Samtidigt vet jag att det här kan vara oerhört viktig information för framför allt mina döttrar och min syster och hennes döttrar. Om jag själv fått möjligheten att veta om jag bar på en ärftlig bröstcancer skulle jag absolut velat veta det istället för att bli så sjuk som jag är nu. Det är inget snack om saken.
Men i alla fall, det är inga enkla frågor ändå. Det känns skönt att processen ändå tagit ganska lång tid, så man hinner fundera och vänja sig vid tanken. Det känns som stora och viktiga beslut, som inte ska tas lättvindigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar