Men HUR ska jag klara av morgondagen?

Det här med planering och struktur alltså... hur sjutton ska det gå? Imorgon ska jag klara av att göra både mig och Nike i ordning, ta mig ner till dagmamman och sedan vidare till bussen som går TIDIGT som sjutton. Sen köpa SL-kort, komma med pendeln och ta mig vidare in till jobbet. Komma ihåg matlåda också, visst ja och försöka minnas hur man gjorde när man trängdes med folk i rusningstrafik. Komma ihåg passerkort och vilken våning jag jobbar på, men visst ja, komma ihåg att slänga in matlådan i kylen är väl bra också och så kanske en liten kopp kaffe till frukost. Komma ihåg lösenord och hur man uppför sig bland folk. Komma ihåg att äta lunch, komma ihåg att fika ordentligt. Och äta frukt får jag inte glömma. Sen ska jag försöka komma ihåg att få med mig matlådan hem och att komma ihåg att gå till tåget i tid och komma ihåg hur man tar sig hem.

Ikväll ska jag komma ihåg att göra matlåda och att se till att det finns kläder till imorgon, annars blir det nog kaos när sånt ska ordnas i sista stund. Och förbereda frukost...

Känner mig inte riktigt van vid vardagslunken även om den är hett efterlängtad :-)

Om en månad börjar jag jobba igen

Bild: Eneas/Flickr CC

Tremånaders cancerjubileum igår, idag bara en månad kvar tills jag inte längre är sjukskriven på heltid. Snabba ryck. Ibland snurrar det vill jag lova.

Idag blev det en stavpromenad igen efter att jag lämnat Nike hos dagmamman. Det går bättre och bättre för varje dag, det märks verkligen skillnad, även om det bitvis är tungt fortfarande. Sommarprogrammet med Pär Johansson var riktigt bra, och sedan lyssnade jag på Carin Gerhardsens nya deckare en stund medan jag släpade mig längs hembygdsrundan.

Förresten - jag har inte glömt bort vegotävlingen! Jag har ett recept kvar att testa innan jag avkunnar min dom och utser vinnaren. Så snart, mycket snart...

Storstan idag

Hmmm... det här var kanske inte Hipstamatics bästa lins, men okejrå. Tog bilden när jag stegade mot jobbet för att prata lite om min snara återkomst. Ja, så är det nämligen. Från och med 2/8 är jag inte längre sjukskriven på heltid utan på 75%. Och jag är redo att börja jobba igen, jag blir mer och mer uttråkad när jag går här hemma och såsar. Åtminstone de två veckorna innan en behandling. Det var otroligt kul att träffa mina arbetskamrater igen. Som jag förvisso knappt hann lära känna innan jag blev sjuk, men från och med augusti blir det mer tid för det och det ser jag verkligen fram emot! Här bloggar en del av dem, missa inte för allt i världen!

Fast dagen idag började i ottan. Halv sju ringde klockan och då var jag trött, mycket trött. Tog buss och pendel in till stan och träffade Molly vid Södra station för en fika. Det blev latte och bagels på Wayne's på Götgatan. Och snack om allt möjligt. Jag är så stolt över min stora unge som upprört ondgör sig över vad som händer i Sverige och i världen och är så smart, vacker och fin på alla sätt. Och väldigt tatuerad dessutom. Efter fikat stack hon till East Street Tatoo och pillrade dit moln och ett paraply förutom den sugar skull och de blommor hon redan har på sin högra arm. Jag är nog för gammal och gaggig för att förstå mig på't helt enkelt.

Sedan hann jag gå förbi några alldeles för spännande butiker. Köpte mix för att göra jättesåpbubblor på Designtorget. Funkade ganska bra när vi provade ikväll. Bra bubblor för Nike att blåsa, eftersom de håller bra och inte går sönder så fort man lyfter blåsgrejen ur bubbelsoppan. Så hamnade jag visst på KappAhl där jag tydligen råkade köpa en kofta bland annat. Och sist men inte minst svängde jag in på Lush. Tänkte köpa med mig en burk av den suveräna nagelbandskrämen Lemony Butter men som vanligt fick jag med mig lite annat också: en duschkräm som heter Grass och luktar som nyklippt gräs på morgonen. Det ni. Och så den sköna tvålen Sandstone som peelar sådär lagom mycket.

Sen hämtade jag en sur Nike som tydligen var trött för hon slocknade tidigt som sjutton på soffan.

Dagens telefonringande bestod i att först och främst försöka få tag på min nya handläggare på Försäkringskassan. Det var upptaget tills hon gick för dagen vid halv tolv. Nytt försök imorgon.

Pratade också med bröstsjuksköterskan på onkologen och hon skulle försöka få en lymfterapeut att titta på min arm när jag är på behandlingen på torsdag. Den är bättre idag men långt ifrån bra.

Sist men inte minst så pratade jag med sjuksköterskan som har hand om ärftlighetsutredningen. Hon frågade om mina släktingar och ritade upp ett fint släktträd antar jag.

Resten av kvällen ägnade jag åt att fixa till i poolen med rätt ph-värde och klor och grejer. Världens meck, men kanske värt det om man kan ha samma vatten hela sommaren. Ska nu gå ut och inspektera klorhalten med mina små proffsiga mätstickor. Är det inte sånt man har poolskötare till förresten?

Host, host, host

Min hosta fortsätter. Lungorna är klena så det räcker och blir över. Hostan BLIR bättre men det tar lång tid. När det känns tröstlöst försöker jag dra mig till minnes att jag för bara ett par veckor sedan hostade så att jag hade ont i varenda kvadratmillimeter av de sjuka lungorna. Nu hostar jag förvisso mer eller mindre hela tiden, men egentligen är det mest av karaktären högfärdshosta - någon omgång riktigt irriterande attack då och då dock, men lyckligtvis blir det allt mer sällan även mellan dessa!

På nya jobbet är alla så förstående, jag har fått jobba hemifrån hela förra veckan och kan göra det så länge det behövs. Det är otroligt skönt att slippa kasta mig iväg på überförsenade pendeltåg, stå ute på kalla perronger och frysa osv som det varit de senaste veckorna.

På tal om det - jag har börjat blogga på Åååka pendeltåg. Jag är inte ensam om att blogga där, vi är några stycken som ska rapportera om livet med pendeln på gott och ont. Detta är mitt första och hittills enda inlägg.