Förståelse var ordet

Ja just det ja. Tyvärr har jag slarvat bort var jag hittade bilden, det var på en annan blogg... så jag snor den bara helt fräckt nu.

Tre gånger kvar...

Jahapp, alla mina dagar ser ganska likartade ut just nu. Mer eller mindre i alla fall, ibland förekommer det ju små exotiska inslag förstås. Som att Tomas köpt en ryggkliare och jag en buddha-lampa idag. Bland annat.

Men i alla fall. Vi har förstås varit i Eskilstuna även idag. Som vanligt gick det finfint och snabbt. Jag fick tider till nästa vecka (de två sista!) och snart är det över. Då ska jag vila en vecka och sen är det cellgifter som gäller igen.

Vi festade loss lite med god mat, jag åt sushi jag var så sjukt sugen! I och för sig är jag väl nästan alltid sugen på sushi men just idag var jag som förbytt. Sushi-tokig! Kastade mig över bitarna när de kom in och moffade i mig. Och sen köpte en buddha-lampa som sagt. Vet inte riktigt var den ska stå än men jag är säker på att den hittar en liten plats snart.

Sen åkte jag hem och gjorde laxcheesecake. Man vet ju aldrig när man blir hungrig igen. Den är nog klar snart.

Så ikväll ska jag kanske ägna mig åt Brunis nya blogg. Den heter Parliament Princess. Hon verkar ha fullt upp flickan!

Halvvägs genom strålningen!

Så här ser jag ut för tillfället. Nike tog bilden i lördags. Håret satt kvar då och sitter kvar ännu, men det kommer att ramla av efter strålningen nån gång. Som ni kanske ser är mitt högra öga lite mysko. Pupillen är mindre och jag tycker att ögat är lite hängigt och ibland svullet. Det verkar dock inte ha någonting att göra med själva tumörerna, enligt två läkare som sagt samma sak nu och kollat reaktion i pupill och sådär. Kanske är det en nerv som är i kläm eller nåt. Jag besväras inte av det mer än att jag ser mer galen ut än någonsin. Det bjuder jag på.

Idag var Tomas iväg på en utbildning hela dagen och jag åkte med min pappa till strålningen. Moddigt värre var det och vi passerade en olycksdrabbad bil på vägen, hade hamnat i diket men ingen hade tydligen blivit allvarligt skadad i alla fall, skönt.

Sen åt vi lunch på trevliga Reetro Café, jättegod soppa och bröd för endast 59 kr, supergott!

Och så var det dags för strålningen efter att ha irrat runt i parkeringshuset vid Mälarsjukhuset ett par varv. Det var mer eller mindre proppfullt. Galet! Till sist hittade vi i alla fall en plats och kunde promenera bort till mottagningen där jag fick komma in en stund före utsatt tid. Svisch svisch sa det i vanlig ordning och så var jag halvvägs.

När vi sedan var på väg bort från avdelningen kom sjuksköterskan E och doktorn springande och ville klämma in ett litet läkarbesök när jag ändå var där. Det gick ju fint förstås, jag skulle egentligen träffat doktorn först på fredag, men jag tror han ville prata lite med mig när allt blivit som det blivit.

Så nu har vi en plan för fortsatt behandling OCH det verkar dessutom som om jag ändå kommer att kunna vara med i den där studien. Det hade inte jag fattat, men det verkar som om det inte är något problem med hjärntumörerna, även om jag måste vänta ett par månader efter avslutad strålning innan jag får vara med. Men det funkar. Fram tills dess kommer jag få ett par andra finfina mediciner, jag fortsätter med Herceptinet och får ett, för mig, nytt cellgift som heter Navelbine. Om ett par veckor kör vi igång. Det ska nog bli bra.

Och så åkte vi hem, då var vägen fin och ren!

Men roligast idag var väl ändå detta? Brunis blogg. Vem Brunis är? Jimmie Åkessons nya sekreterare. A match made in heaven.

Hej sverigedemokrat!

Du är en av 330 000 som röstade in Sverigedemokraterna i riksdagen i söndags. Kanske röstade du också in SD i kommunfullmäktige här i Gnesta. Eller i någon annan kommun.

Och här sitter jag och funderar på varför.

Här i Björnlunda finns flest SD-väljare i hela Gnesta. Exakt lika många som röstade på SD i riksdagsvalet röstade på MP i riksdagsvalet. Sedan jag blev medlem i Miljöpartiet för nästan två år sedan har jag slitit i mitt anletes svett för att föra fram Miljöpartiets politik i Gnesta. När som helst går det att prata politik med mig eller någon av mina partikamrater, när ni träffar oss på Jarbells eller Stopp, när vi hämtar barn i dagis eller skola, på Humbles eller Thekannan, på pendeln eller var du nu springer på någon av oss.

SD har inte synts till över huvud taget här i kommunen. Vet du tillräckligt om SDs politik för att vara säker på att du röstat på ett parti som kan representera dig i Sveriges riksdag?

Eller är du kanske bara missnöjd för att det mesta är åt helvete? De rika blir rikare, de fattiga fattigare. Din gamla mamma får ligga i många timmar i sin säng innan hemtjänsten kommer och hjälper henne upp. Dina barn knökas in på överfulla förskolor och skolan känns mer eller mindre nedläggningshotad. Bensinen blir dyrare, maten blir dyrare. Brottsligheten tycks öka och bli grövre.

Det måste vara någons fel.

Jag skulle vilja fråga dig några saker jag funderat på. Först och främst skulle jag vilja fråga varför du tror att det här är en lösning. Om nu allt är så åt helvete, varför tror du att en enkel lösning ska räcka? Varför gör du inte något själv? Protestera, demonstrera, skriv en insändare, starta ett upprop, gå med i ett politiskt parti eller en förening. Gör något! Jag tror du mest ligger på soffan och gnäller över sakernas tillstånd. Varför?

Sen skulle jag vilja fråga dig hur det känns att rösta på ett parti som när de vinner mandat i fullmäktige och riksdag, får människor att känna rädsla. Ett parti, vars sympatisörer, när deras parti kritiseras, som jag gör nu t.ex., i princip alltid går till attack. Sist jag skrev kritiskt om SD drällde det in hatiska och ilskna kommentarer. Anonyma såklart. Jag struntade i att publicera dem (och det lär inte hända att jag gör det den här gången heller).

Jag fördömer ingen. Låter mig inte sjunka till den nivån. Att fördöma sverigedemokrater är ungefär lika illa som att fördöma invandrare. Politiken däremot, fördömer jag absolut.

Mest av allt skulle jag vilja veta varför du röstar som du gör. Varför du tror att minskad invandring är lösningen på alla problem. Hur du tror att det skulle hjälpa dig och göra ditt liv bättre. Vad du tror att du har åstadkommit med att lägga din röst på SD.

Ni är som sagt 330 000 personer där ute. Någon av er borde se det här. Svara gärna, men håll det på en juste diskussionsnivå tack.

SD in i både riksdag och kommun

Nu står det klart att vi får sverigedemokratisk representation i både riksdag och vad jag kan utläsa även i vår kommun. Min gissning är att SD får väldigt lite att säga till om i praktiken.

Trots att jag står så långt ifrån SD som det är möjligt att göra förvånas jag lite över reaktionerna. Avsky och förstämning. Visst, det är förjävligt att vi har ett främlingsfientligt parti i Sveriges riksdag och i vårt eget fullmäktige. Men - och det här är viktigt - vi lever i en demokrati. I en demokrati får man lägga sin röst på vad som helst. Sverigedemokraterna kom in eftersom människor utnyttjade den möjligheten. Det var folket som röstade in dem. Av någon anledning vill en ganska ansenlig del av svenska folket och gnestaborna detta och har nu röstat Sverigedemokraterna till makten.

Detta borde inte väcka avsky och förstämning, snarare frågor och jävlar anamma. Jag hoppas det kommer när människor hämtat sig från chocken. Den allra viktigaste frågan just nu är - hur kom det sig att det blev så här? Varför gick människor och röstade på SD? Vad är det vi i de andra partierna gjort eller inte gjort som inte riktigt räckt till? Och hur hanterar vi det nu? Hur går vi vidare?

Personligen tror jag att de flesta som röstar på SD gör det snarare av missnöje över samhället och politiken i stort än för att de hatar invandrare. Jag tror många av dessa väljare kommer att bli lika missnöjda med SD så småningom.

En annan viktig sak - ta inte avstånd från de människor i din närhet som röstat på SD. För alla lär vi ha SD-väljare i vår närhet. Ta diskussionen istället.

Det här är vår största politiska utmaning, allra mest på gräsrotsnivå. Glöm inte det.

SDs toppnamn i Gnesta hoppar av

Nu hoppar Belinda Jehle av Gnestapolitiken. Hon gillar inte det som partikompisarna i Trosa och Nyköping uttryckt i SN idag:

"– Alltså hur jävla korkat får man uttrycka sig, jag tar bestämt avstånd från deras åsikter, säger Belinda Jehle."

Det tror jag var ett smart beslut av Jehle.