Jag vill ha ett nytt jobb. Nu. Det skulle kännas helt OK att knalla iväg och börja jobba redan på måndag.
Känner att det kryper i hela min kropp vid tanken på att inte ha ett arbete att gå till. Visst ska det bli roligt att plugga i höst, och visst kommer jag ändå ha massor att göra. Men ändå. Jag saknar det roliga jag brukar jobba med!
Jag saknar arbetskamrater och att komma hemifrån varje dag. Det är faktiskt fysiskt smärtsamt att behöva skiljas från mina roliga arbetsuppgifter och mina ännu roligare arbetskamrater. Det låter kanske dramatiskt och överdrivet, men ibland känns det som om någon huggit av ett ben eller en arm, något jag behöver för att fungera normalt.
Två ansökningar inne. Det är allt.
2 kommentarer:
Usch, jobbigt att vara rastlös! Förstår att det är skillnad på att vara ledig och "ledig"... Har man jobb vill man ju bara att ledigheten ska vara längre och längre. Inte samma sak att vara mer ofrivilligt ledig. :( Men du, jag är säker på att du snart får ett jobb. Lågkonjunktur eller inte, du är bra! Bra på det du gör och en toppenmänniska. Den arbetsgivare som får dig kommer att skatta sig lycklig. *peppkramar*
Tack Anna, de orden blev jag verkligen glad för :-)
Skicka en kommentar