Utarmningen av landsorten

Mitt livs andra nämndmöte är avklarat. Precis innan jag gick dit råkade jag överhöra två mammor som pratade om flytten av skolbarnen. Båda pratade om att de också skulle flytta. "För nu finns det ju verkligen inget som håller mig kvar." sa den ena och den andra höll med. Det är förvisso tråkigt att det enda som håller en familj kvar i Gnestas ytterorter är att barnen går i skolan där, men det visar också hur otroligt viktig skolan är för ett litet samhälle som Björnlunda, Stjärnhov och Laxne.

Det verkar inte vara så enormt många barn som byter skola till en skola utanför kommungränsen nu till årsskiftet. Jag undrar hur många som väljer att flytta, nu eller framöver? Det kommer vi nog aldrig få veta, det enda man kan vara säker på är att beslutet om omorganisationen gör att ytterorterna mer och mer sitter fast i en negativ spiral. Ingen skola -> människor flyttar ut/människor flyttar inte in -> ännu mindre elevunderlag.

Jag önskar självklart att det inte vore så. På Miljöpartiet i Gnestas webbsida tillkännager vi att vi tycker att hela Gnesta kommun ska leva och blomstra. Precis så ska det vara! Gnesta är på väg att bli en förort till Stockholm, en förort vilken som helst. Eller om man ska vara lite elak - en sovstad med förortskomplex.

Det finns redan massor av stockholmsförorter som människor kan bo i. Dit tågen går oftare än varannan timme och det går att ta sig kollektivt utanför tätorten och det finns många bra skolor att välja på. Gnesta har inte mycket att komma med på det området. Regionaltåget må ta 38 minuter på sig att angöra storstan, men det kostar nästan 2000 kr/månaden att åka med det och det går inte riktigt när man tänkt sig. Att göra Gnesta till en storstadsförort är en fåfäng dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.

Gnesta har å andra sidan massor av kvalitéer som är fullkomligt omöjliga att hitta i Stockholm, här finns ett lugn och en natur som är svår att finna närmare Stockholm. Här kan barnen växa upp bland bondgårdarna, knalla ut i skogen och plocka blåbär, njuta av tystnaden och de stjärnklara nätterna, plocka smultron i dikena och lära sig cykla utan att riskera att bli påkörda. De kan spela fotboll på en riktig gräsplan (låter löjligt kanske men jag lovar, gräsplaner är en bristvara i storstadsförorterna, det finns grus om man har tur) eller ha en egen häst på cykelavstånd till en helt rimlig kostnad. Det är tryggt, lugnt, tyst och vackert.

Hittar man allt det där inne i Gnesta? Nej, knappast. Bäst av allt levs det där livet en bit från centralorten såklart. De delarna av kommunen känns dock som en vit fläck för alliansen. Vilket feltänk! Jag tror många fler skulle kunna tänka sig att flytta till småorterna om det fanns bättre kommunikationer och bättre service. Vad hände med tankarna om pendeltågsstation åtminstone i Björnlunda men kanske hela vägen fram till Stjärnhov?

Alliansen vill att Gnestas befolkning ska öka till 12 000 personer under de närmaste 11 åren. Jag tror att det är helt orimligt om man inte väljer att satsa på Björnlunda, Stjärnhov och Laxne istället för på själva Gnesta. Marknadsför Gnesta som ett verkligt lantligt alternativ ett stenkast från Stockholm. På sjuttiotalet skänkte man bort tomter där hugade inflyttare fick bygga sina egna hus. Massor av hus byggdes och jag gissar att en hel del av dem som flyttade hit kom från något helt annat ställe. I alla fall verkar det så när man pratar med de grannar som kom hit under den perioden.

Nej, Gnesta blir nog aldrig en förort till Stockholm och så ska det vara. Behåll hela kommunens unika prägel. Locka med det som verkligen finns och släpp komplexen!