Dessutom är det i stort sett omöjligt att hinna ta sig från hemmet till en intervju på någon annan plats, om den platsen ligger nån annanstans än säg i Gnesta, Nyköping eller Flen, på de där få timmarna. I alla fall om man ska åka kollektivt som jag gör.
Så - förutsättningen för att det som förskoleförälder i Gnesta kommun ens ska vara möjligt att stå till arbetsmarknadens förfogande med de regler för förskolan som finns är att 1) Du har körkort och tillgång till bil 2) Du har ett kontaktnät som med kort varsel kan ställa upp som barnvakter eller en flexibel man/fru/sambo/partner.
Reglerna om femton timmars barnomsorg känns inte som om de är förankrade i verkligheten på något sätt. Gnesta kommun är knappast ensamma om att inte erbjuda mer än så, men bedrövligt är det likafullt.
Jag vet faktiskt inte själv hur jag ska greja det om jag nu inte lyckats få ett jobb den dag jag blir arbetslös på riktigt. Det kommer inte att fungera. Jag kommer att ha möjlighet att träffa arbetsgivare, nätverka för att skapa kontakter och åka till arbetsförmedlingen de dagar min man är ledig. Och då har jag sådan tur att han har lediga dagar mitt i veckorna eftersom han jobbar helger, nätter och kvällar.
Hur fungerar det för en ensamstående förälder? Hur tycker man att det här bidrar till att den arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande? Hur tycker man att man bidrar till att Gnestas invånare faktiskt får arbete istället för att gå arbetslösa på detta sätt?
I dagens SN kan man också läsa om att det inte finns någon jobbcoach att tillgå för Gnestas arbetslösa. Närmaste jobbcoach finns i Södertälje. Med fem timmars barnomsorg då jag lämnar N klockan nio kommer jag iväg med tio-bussen och är klockan 10.58 i Södertälje. Sen gäller det att snabba sig med coachen för att hinna hämta hos dagmamman - 11.47 går tåget tillbaka. Nästa går 13:44. Då är jag i Björnlunda 14.33 och hos dagmamman ytterligare en stund senare. Schemat spricker, minst sagt.
Att vara arbetslös är inte tänkt att vara någon sorts förklätt vårdnadsbidrag. Att vara arbetssökande innebär att man faktiskt aktivt söker jobb och det fungerar inte för småbarnsföräldrar som det ser ut idag i de kommuner där 15-timmarsvecka gäller. 30 timmar i veckan vore lite mer rimligt.
6 kommentarer:
Om du meddelar arbetsförmedlingen om planerade intervjuer så ska du få lov att lämna barnen på dagis den tid som intervjuerna (inklusive resor) kräver. Det var i alla fall den informationen jag fick från arbetsförmedlingen för någon månad sedan. Det var dock viktigt att "systemet" visste om intervjuerna. Man kan inte bara lämna barnen på dagis och påstå att man har några intervjuer att åka på.
De 15 timmarna är främst för barnet så behöver du åka på intervju, coachsamtal odl skall kommunen tillhandahålla ytterligare barnomsorg. Själv valde jag att plugga när jag var arbetslös då fick jag ha barnen på halvtid istället. Men tyvärr har de ändrat det i Boden nu så man som arbetslös och student bara räknas som arbetslös sett från barnomsorgen.
Så lång tid som anställningsförfarandet verkar ta numera kan man ju lätt behöva lägga en heltids arbetsvecka på intervjuer, arbetsprover och sånt för varje jobb där man går vidare i ett eller flera steg. Och har man ett par tre såna på gång har de där 15 timmarna kraschat för länge sen. Hoppas det är som Virtual och Bea skriver att det ändå finns viss flexibilitet i sådana fall. Annars förstår jag inte hur det är tänkt att fungera.
Det där med femton timmar för arbetslösa är som att skratta arbetslösa i ansiktet. Det går inte få ihop mattematiken med de femton timmarna.
När vi hade föräldrakooperativ i Skarpnäck bestämde vi att arbetslösa hade lika mycket rätt till barnomsorg som de som arbetade, och det var faktiskt inget problem, vi förlorade kanske några kronor på det. Men det hjälpte å andra sidan en massa familjer med deras livspussel.
Att söka jobb är minst sagt en heltidssysselsättning, och bör bli behandlat som det också. Så lika rätt till barnomsorg för arbetslösa som för arbetande.
Våra regler ser ut så här
För 4-5åringar:
"Föräldralediga eller arbetssökande med barn i förskolan kan välja om de ska använda platsen endast under terminstid (9 mån avgiftsfritt september - maj) eller löpande under året (avgift 3 månader juni-augusti)."
Och allmänt:
"Barn mellan 1-5 år med föräldraledig eller arbetssökande förälder har rätt till plats i förskoleverksamhet 15 timmar per vecka enligt fastställt schema från och med det datum arbetslösheten eller föräldraledigheten träder i kraft. Barn mellan 6-12 år med arbetssökande föräldrar har rätt till skolbarnomsorg. Plats i förskolan erbjuds 5 dagar i veckan tre timmar per dag eller 3 dagar i veckan i fem timmar per dag efter överenskommelse med förskolan/familjedaghemmet Plats i skolbarnomsorgen förläggs i samråd med fritidshemmet."
Det där med att "systemet ska veta om intervjuerna" tycker jag känns lite Sovjet. Och som ett slöseri med resurser! Arbetsförmedlingen borde ha bättre saker att göra än att hålla koll på när arbetslösa går på intervjuer.
Jag inser att jag borde frågat mer om detta på nämndmötet igår, men ny som jag är får jag väl skylla på att jag har fullt upp med att hänga med och inte riktigt börjat tänka och vara på hugget än. Frågan lär väl komma upp igen skulle jag tro...
Det system som skapats verkar gå ut på att politiskt kontrollera de arbetslösa. Om regeringen vill att Du skall arbeta ger de Dig en lämplig arbetsmarknadsutbildning och Du kommer i jobb. Normalt hindrar de Dig att studera, praktisera på ett nytt yrke, och faktiskt ofta även att söka jobb. Det är förbjudet att köpa hjälp att skaffa jobb. De verkar också ha utbildat rekryterare att inte ta in folk med hål i CVn och gör allt för att arbetslösa skall utmålas som inkompetenta och arbetsovilliga oanställbara personer.
Bakom kan ligga en uppfattning av vad som är lämplig nivå av arbetslöshet för att inflationen skall vara lagom, fackets önskemål att de arbetslösa inte skall komma tillbaka och förhandla ner lönenivån i olika branscher samt hänsyn till beläggningen i skolsystemet.
Det kan också finnas psykologiska uppfattningar av typen "Alla arbetslösa måste vara dåliga", "Om de kunde klara ett jobb skulle de ha ett" och dylikt hos politiker och på arbetsförmedlingen. På arbetsförmedlingen är det förmodligen viktigt att inbilla sig att man själv inte kan drabbas av arbetslöshet och uppfattningar som dessa är förmodligen helt dominerande bland arbetsförmedlarna.
Skicka en kommentar