Läs i Ystads allehanda om bakgrunden till den tragiska händelsen i Vollsjö då en femtonårig pojke dödade sin några år äldre syster. En familj i spillror, ett antal barn som ingen egentligen tar ansvar för, föräldrarna klarar inte av det, fosteramiljerna vill men får inte, barnen vill inte till föräldrarna men samhället väljer hela tiden vuxenperspektivet - barnen ska vara hos föräldrarna, det är föräldrarnas rätt som räknas, inte barnens rätt till ett drägligt liv med trygghet och kärlek.
torsdag 3 december 2009
2009 års artikel
Har alldeles för lite tid för att hinna skriva allt jag skulle vilja ha sagt om den artikel som för mig blir årets självklara. Jag väljer just den eftersom den klibbat sig kvar, trängt in under huden och berört mig oerhört mycket. Tyvärr är min känsla efter att ha läst den bara uppgivenhet. Ilska. Så in i helvete onödigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fullständigt vansinne. Jag är så glad att Stockholm nu går före och förordar adoption före familjehem när det gäller åtminstone hopplösa fall. Man mår helt illa över den total bristen på barnperspektiv som rått och råder på många håll fortfarande.
Ja, adoption är i många fall att föredra om man ska se till barnens bästa! Säkert är det bra att det åtminstone ibland finns en kontakt med bioföräldern, men bo där ska barnen slippa!
Jo, jag är ganska säker på att det rör sig om sk öppna adoptioner, att det kan finnas en kontakt kvar.
Skicka en kommentar