Har varit nere vid valborgselden med Tomas och Nike nu i kväll. Vågade inte ta på mig peruken, var lite osäker på hur nära jag kunde gå utan att krulla den så jag tänkte att det nog var bäst att avstå trots allt. Det fick bli sjal. Folk glodde förstås som om de aldrig sett en människa i sjal förut, men sen blev det mörkt och ingen tänkte nog på det.
Nike hade roligt i alla fall, hon träffade sina kompisar och elden var spännade. Vi hade en trevlig kväll i brasans sken, med kompisarnas föräldrar, trots att det duggregnade och jag såg en skitäcklig fladdermus. Jag svär på att den försökte hugga mig i halsen, men när jag väste "jag går på cellgifter" flög den iväg. Mer effektivt än silverkors!
Förresten, vad händer egentligen med myggorna som dricker cellgiftsbehandlat blod? De måste ju dö knall och fall? Eller? Mår så pass bra nu att jag börjar känna mig lite lätt understimulerad inser jag när jag avslöjar vad jag sitter och finurlar på här hemma i min ensamhet. Myggcellgiftsdöd och sånt. Eller det faktum att det är orättvist att håret på benen och under armarna inte ramlat av när huvudhåret har? Det borde vara tvärtom ifall det fanns någon rättvisa.
På bilden ser ni förra årets brasa. Den eldades mycket tidigare än i år och var dessutom mindre. Bara så ni vet. Och jag har inte druckit mer än ett enda glas vin om nån nu tror det, och det var för fem timmar sen. Jag är bara uttråkad.
I morgon skiner majsolen över oss, hurra!
3 kommentarer:
Ja här skiner då ingen majsol. :( Det känns som snö i luften, kallt och grått. Eller är det gråa det berömda askmolnet?
Hoppas ni får en bra första maj ändå, ni kanske rentav är ute med plakat och tjoar.:)
Jag brukar säga att jag hade två positiva bieffekter av cellgifterna (förutom att dom faktiskt knycklade till min tumör till oigenkännlighet). Det ena var en elak förhårdnad under trampdynan som gjorde att jag knappt kunde gå innan. Den försvann helt av cellgifterna och har än så länge inte kommit tillbaka (peppar, peppar...).
Det andra var att myggorna höll sig helt undan. Inte ett myggbett på 2 1/2 månad. Tyvärr gick den effekten ur, lagom till att jag orkade sitta ute på kvällarna igen...
Och du, nån rättvisa ska man inte räkna med. När håret äntligen började växa, var det i flera veckor enbart skäggstråna som växte... Men det redde sig så småningom, dom andra kom ikapp!
Kram Busan
Haha, ja myggcellgiftsdöd... det har jag aldrig tänkt på! ;-)
På mig åkte även håret under armarna av, så lite rättvisa verkar finnas trots allt. Däremot finns det hår på benen, men det är glest och stråna växer inte särskilt fort.
Ska bli spännande att se hur länge det tar nu efter avslutad cellgiftsbehandling tills håret behagar komma tillbaka. Lite fjun har jag (började växa efter 3:e behandlingen). Får se hurdant håret blir sen. En del får ju lockigt hår har jag hört.
Kram kram!!
Skicka en kommentar