Nåväl, testresultatet kom och det fanns inget att anmärka på mammografin. Bara nio månader senare kan man säkert säga att jag hade en fullt utvecklad bröstcancer som var spridd till lungorna. I efterhand går det ju aldrig att säga när den där bröstcancern dök upp. Fanns den där redan i början av mars 2009? Missade man den på mammografin? Eller är det en synnerligen aggressiv sort som började växa efter mars 2009? Som uppstod och spred sig på bara några månader?
Hur säkert är det med mammografi egentligen? Jag har ärligt talat inte hört talas om någon som konkret deklarerat att man med mammografi kan missa tumörer. Jag har googlat och googlat och försökt få fram fakta om detta men inte lyckats hitta något. Det enda jag hittar om osäkerheten när det gäller mammografin, är det motsatta - att man kan få ett besked om att man hittat något som sedan visar sig vara ofarligt. Jobbigt förstås, men inte långt lika ödesdigert som att man missar något elakartat som finns där.
Jag vet inte hur det ligger till. Hur säker är mammografin egentligen? Hur vanligt är det att man missar tumörer? Om det är så att man missar tumörer, varför finns det ingen information om detta, för i alla fall jag kände mig så säker så säker på att jag inte hade bröstcancer just de månaderna efter jag godkänts på mammografin. Troligen fördröjde det diagnosen, jag tänkte liksom aldrig på att min svullna arm kunde ha med hostan att göra, i alla fall inte att det skulle röra sig om bröstcancer. Jag var ju som sagt godkänd på mammografin bara några månader tidigare. Hade jag varit mindre säker kanske jag funderat i de banorna, jag vet inte, men tanken gnager. Kanske hade jag sluppit det värsta.
Eller ännu värre - att det fanns en knöl där som man faktiskt missade. Att jag sluppit spridningen och allt jävla skit den innebär för mig om man bara sett den. Tänk om det är så? Jag vet inte om jag vill veta. Den läkare som berättade för mig att jag hade en spridd bröstcancer frågade om jag ville att de skulle granska bilderna. Jag vet inte om jag vill. På ett sätt känns det som om det skulle vara skönt att veta. På ett annat sätt känns det som om det inte spelar någon roll alls nu. Och det gör det förstås inte heller. Det ändrar inte någonting.
Men. Jag skulle nog trots allt vilja veta hur säker undersökningen är. Kan man lita på att man är frisk om man är godkänd på mammografin? Och om man inte kan det - varför får vi inte den informationen?
11 kommentarer:
Det du skriver får en ju verkligen att fundera en del. Jag tänker så här; om din cancer faktiskt inte fanns när du var på mammografin, och i så fall uppstod i perioden mellan två mammografitillfällen (hade du inte fått cancer nu, så hade du ju fått den vanliga kallelsen nån gång framöver). Och jag undrar - som även du - var det nån ovanligt aggressiv form av cancer? Eller är det inte ovanligt att den kan uppstå så snabbt? Vad är i så fall meningen med mammografi?
Och, finns det en risk att kvinnor litar så mycket på att mammografin ska upptäcka eventuell cancer, att vi slutar undersöka våra bröst själva däremellan?
Hur många tror man sig upptäcka och rädda med hjälp av mammografi? Kan man använda kostnaderna för mammografin på ett mer effektivt sätt?
Mkt intressant fråga. Har också funderat lite över det där. På mig gör de både mammografi och ultraljud... Första gångerna jag gick gjorde de även en "manuell" undersökning. Så uppenbarligen tror de sig inte kunna se allt på mammografin? Jag började gå innan jag blev 30.
Väldigt intressant fråga. Hur det kan gå från inga synliga tumörer på mammogram till spridd cancer elva månader senare.
När började alla dina problem med hosta och andfåddhet?
Hm intressant fråga! Jag har för mig att jag hört att det inte är garanterat att de hittar allt.
Förstår kvalen inför att inte veta om du vill veta. Det som skulle kunna vara en positiv bieffekt (om de faktiskt hemska tanke missat en knöl som syntes på bilderna) är ju att det skulle kunna skärpa upp rutinerna inför andra mammografibesökare om de upptäcker att de missar sånt när de granskar bilderna. Eller så får du veta att inget syntes och behöver inte fundera på what if de hade tittat bättre på bilderna.
Men det är väldigt lätt för mig att teoretisera kring, och en helt annan sak för dig att ta ställning till, det förstår jag ju.
Intressant och samtidigt förfärligt. Här i USA där de flesta (inkl. mig själv) inte har någon försäkring) är de jättenoga med att alla kvinnor över 35 ska gå på mammogram varje år, och när jag väntade Lars (och hade försäkring) så gjordes det noga undersökningar om cancer i min släkt, det finns inte mycket bröstcancer men de sa att det var bäst att jag ammade så länge som möjligt (vilket jag fortfarande gör :-O) eftersom det minskar riskerna. De ser helst att man går på årliga läkarundersökningar också - inte så lätt om man inte har försäkring. Friskvård är bättre än sjukvård, är mottot. När jag då sa till min mamma att gå på en läkarundersökning i Sverige för att kolla att allt var OK, så tyckte dom hon var helknäpp där, "du mår ju bra", sa dom.
Eva Stenskär
Jätteintressant fråga. Om du vågar/orkar, tror jag det skulle vara värdefullt om läkarna granskar dina mammografibilder - om inte annat kanske de kan lära sig att bli mer noggranna? Som "Moderna" sa, skärpa upp rutinerna. Eller så får du veta att det inte fanns något att hitta då när du gjorde mammografin.
Förstår att du undrar och det gör jag med, var på mammografi ca 10 månader innan jag fick bc, även jag undrar om det fanns något redan då men lär aldrig få veta det, jag har iallafall mer "tur" för det har inte spridet sej...
Korna ser såå lyckliga ut:-)
Nu har jag tänkt på saken.
Jag skulle nog be dom granska filmerna. Jag har läst en del journaler från de perioder då jag har vårdats mycket svårt sjuk på intensivvårdsavdelning. Det för att ge sammanhang och täppa igen hål så att man inte börjar grubbla över vad som kunde ha varit. Man får väga det mot vad det kan utlösa i ilskan att tänk om de hade upptäckt det tidigare. Men jag skulle ändå låta dom granskas. Om inte annat för att de kan lära sig nåt. Eller så var det så att den var så snabbväxande att det inte syntes nåt. Diskutera igenom saken med läkaren, onkologens kurator och se sedan till att du får stöd när eller om du bestämmer dig för att titta på filmerna.
När man läser journaler får man läsa dom tillsammans med en sköterska som kan förklara innehållet.
Tack för alla svar på mina funderingar! Jag velar. Jag vet inte om jag vill veta. Det är just det där med ilskan om det visar sig att det fanns något där som de inte upptäckte. Svårt val här, att fundera på OM det fanns något och att ev. få veta ATT det fanns något.
Vet inte riktigt om jag har någon energi att lägga på den där ilskan. Samtidigt tar grubblandet energi förstås...
Jag får fundera vidare på saken.
Jessica - jag började hosta i början av december, så knappt nio månader senare var cancern alltså spridd till lungorna.
Kajsa,
Jag tycker absolut att du ska be dom granska bilderna igen. I ditt fall gör det ju tyvärr ingen skillnad men det kanske kan skapa rutiner som gör att någon annan inte blir lika hårt drabbad. Är det inte bättre att veta än att gå och undra? Visst blir du säkert oerhört ledsen och arg om det visar sig att det fanns något redan då, men om du inte ber dom kolla tror jag du kommer att gå och fundera jämt om ifall....
Kan man inte anmäla till HSAN (tror jag det heter) i så fall?
Ta hand om dig!
Kram
Ada
Hej! Jag märkte själv en skillnad i mitt bröst. Fick då göra en mamografi som visade....ingenting...men efter ultraljud och biopsi så fanns det tre tumörer av varierande storlek.Sedan när? En del lymfkörtlar var också "cancriga". Till mej sa de att 10 % av all BC inte kan ses på mammografi.../Ninni
Skicka en kommentar