SEB, ni skötte det jättesnyggt. Tack för hjälpen och tack för att ni lyssnade och agerade dessutom! Och snabbt gick det. Tjusigt jobbat, som sagt.
Däremot har jag funderat en del på försäkringar och skyddsnät under de senaste veckorna, rent generellt alltså. Taket för sjukpenningen ligger idag på 26.500 kr/månad. Tjänar man så mycket eller några tusenlappar över har man absolut en helt OK lön men man är snarare medelinkomsttagare än höginkomsttagare. Knappa 80% av 26.500 kr är alltså den högsta sjukpenning du kan få = 21.000 kr. Det är där du hamnar. Om du tjänar 30.000. Om du tjänar 33.ooo. Om du tjänar 40.000.
Eftersom du som sjuk har flyttats från gruppen "närande" till de "tärande" så ska man dessutom betala mer skatt. Jobbskatteavdraget försvinner. Exakt hur många kronor det handlar om blir min cellgiftsförlamade hjärna inte riktigt klok på men jag får det till att handlar om ca 1.500 kr mindre i skatt för den som arbetar och tjänar 21.000 kr och den som är sjuk och får samma summa i sjukpenning. För det förstår väl vem som helst att den som är sjuk motiveras bättre att bli frisk med en sämre sjukpenning. Pengar har alltid haft en helande effekt på cancersjuka, det vet väl varje läkare? Eller nåt. Kanske tvärtom. Att ständigt behöva oroa sig för ekonomin gör ju ingen friskare, det tar ork och energi man behöver för att bli frisk! Det är nog bara i alliansens värld sjuka blir friskare med en ekonomisk piska...
Jaha vad ska man göra då? Skaffa privata försäkringar, säger förstås vän av ordning. Det var just det. Jag tror knappast att den försäkring jag hade är den enda med villkor som omfattar anställningsform. För att få en försäkring som fungerar gäller det att vara fullt frisk och att ha en fast anställning. Annars är man körd. Vi är ganska många som är körda skulle jag tro.
Är det här ett vettigt system? Jag tycker inte det. Visst är tanken god att det bara ska finnas ett grundskydd, och att den som har det lite bättre ekonomiskt får täcka upp vissa bitar på egen hand, men då måste hela försäkringsbranschen och deras helt bisarra villkor regleras på något sätt. Att sjukförsäkringen inte gäller den som inte är fast anställd känns enormt omodernt. Är det inte en rörlig arbetsmarknad där människor flyttar på sig och inte är rädda för att pröva nya jobb vi vill ha? De här försäkringarna bidrar knappast...
Jag skulle vilja se en höjning av taket i sjukförsäkringen. Det borde ligga någonstans runt 32-33.000, det är mer rimligt än vid 26.000. Och någon form av reglering av galna försäkringsvillkor vore väl också önskvärt.
Och missa inte de fina bilderna som -mrsraggle- tagit förresten.
5 kommentarer:
Sen, när man har varit sjuk ett tag och allt sånt där, och livet kraschar över en på ett eller annat sätt då visar det sig att arbetsmarknaden är ogenomtränglig. De anställer bara dom som är fullt arbetsföra. Jag är/var det definitivt inte. Och jaha, det här var ju kul. Och så säger man att jobb är viktigt och uppmuntra till... Sen vill potentiell arbetsgivare ha ett intyg från försäkringskassan på ens sjukfrånvaro. Försäkringskassan har t o m inrättat en särskild "tryck *" i sin automatiska kundtjänst för att få ett.
Jag är rätt bitter på arbetsmarknaden som den är utformad. Inte för att jag behöver oroa mig längre. Jag är ju "utskriven" från den. Som den ser ut nu utestänger den fullt kompetenta människor med värdefulla kunskaper som råkade göra ett fel - de blev sjuka.
Härligt att de skärpte till sig!
Håller med om taket. Det borde kunna ligga på samma som föräldrapenningen som väl ligger runt 35 000 idag.
Jag tror jag ska kolla igenom mina försäkringar igen. Har både en privat och en via jobbat så jag hoppas ju att den privata ska täcka en del om ngt skulle hända, men det handlar ju inte om några fantasisummor direkt...
Jessika - ja, usch det där försöker jag inte att tänka på så mycket, hur det ska bli med jobb efter januari när mitt vikariat går ut. Det ordnar sig *lägger an ett käckt men tillkämpat leende*
Sara - Japp, samma som föräldrapenningen vore väl rimligt kanske ja nu när du säger det :) Det är bäst att kolla med jämna mellanrum! Jag brukar faktiskt vara rätt noga med det där, men detta med "fast anställning" föll mig aldrig in att kolla ens, tanken slog mig inte att det skulle kunna finnas ett sånt villkor. Alternativet då hade varit att tacka nej till vikariatet och om jag då blivit arbetslös hade jag fått pengar från samma försäkring. Bisarrt men sant :D. Fast det hade jag nog inte gjort hur som helst, men i teorin så...
Vi utgår från att det ordnar sig :)
Jag är bara lite sådär ja, som man kan bli. Det går över.
Jag är också lite sådär mest hela tiden jag ;)
Skicka en kommentar