Så var det dags igen då. In i dimman under bordet var något som man sa på den tiden jag tog studenten. Mest snack var det faktiskt då, men numera när uttrycket appliceras på cellgiftsbehandlingen var tredje veckan är det riktigt passande. Fast jag har hittills aldrig somnat under bordet, men jag tror nästan det skulle varit möjligt vissa dagar. I alla fall om det funnits en tjock skön matta under det där bordet. Något säger mig att kroppen hos en 41-årig cancermörbultad halvtant är känsligare för hårda sovunderlag än den var i 20-årsåldern...Klockan ett är det alltså incheckning på onkologen på Mälarsjukhuset. Två timmar lite drygt med ett par olika festliga mediciner. 30 000 kronor sätter jag sprätt på i eftermiddag, och skickar en tacksamhetens tanke till att jag bor just här just nu och får möjligheten att leva, tack vare nya mediciner som inte ens kostar mig någonting ur egen ficka.
Sen blir det som vanligt spännande att se hur den där dimman yttrar sig. Det är konstigt nog väldigt olika från gång till gång. Ibland är jag trött, ibland är jag inte alls särskilt trött. Kroppsvärken har i alla fall blivit värre och värre för varje gång så jag räknar med att det blir än värre nu denna näst sista behandling. Naglarna har varit oömma efter senaste behandlingen, konstigt nog. Har inte heller haft så stora problem med konstigheter i munnen, hade några blåsor men de var ganska små och gjorde inte livet allt för surt för mig.
Har ingenting inplanerat egentligen den närmaste veckan, det är skönt. Hinner vila mig i form till jobbstart i slutet av nästa vecka!
2 kommentarer:
Jag hoppas att du får en ganska smärtfri omgång, tycker det skulle kunna ingå i dom 30.000...
Tänk så mycket kul man skulle kunna göra för dom 30´ om inte cancer funnits... JAAA man får ju tacka dom högre makterna eller vem/vad det är som gör att man är född i Sverige (föräldrarna kanske) så man slipper betala något för den delicata drinken.
Skickar massor av Kramar till dej,
Lisbet
Hoppas allt har gått bra idag och att bieffekterna blir lindriga den här gången! Häftigt att du ska börja jobba nästa vecka. Var ligger ditt nya jobb förresten, är det så att man kan sammanstråla för en lunch nån gång i höst tro? (ja, höstkänslan har redan smygit sig på här).
Och jag har inte glömt att jag lovat skicka tyger, har bara inte fått tummen ur än. Men snart...! :-)
Kramar!
Skicka en kommentar