onsdag 30 mars 2011

Äntligen bloggtid

Har varit borta från min lilla Mac-bebis sen igår. Fick via mobilen och Facebook veta att Linda inte finns med oss längre. Sov gott söta lilla Linda, du kommer alltid finnas med mig. Så mycket har skrivits om Linda redan, och det är märkligt men ändå fint att en människa de flesta inte har träffat kan beröra så många.

Anledningen till min lilla frånvaro från datorn var förstås att jag, syster och Molly åkte till Uppsala idag för att få svar på om jag bär på en knasig och trasig gen som ger ärftlig bröstcancer. Det visade sig att det gör jag inte, vilket förstås var bra nyheter. Det kan vara så att cancern är ärftlig, att jag har nån gendefekt som man ännu inte upptäckt. Det kan visa sig senare. Men det kan också vara så att det är en konstig slump att både jag och min mamma drabbats av bröstcancer, hon som väldigt ung och jag som relativt ung.

Hur som helst innebär det här en väldigt bra sak - att det inte finns någon förhöjd risk för äggstockscancer i släkten åtminstone, eftersom även det är kopplat till de här gendefekterna. Ingen behöver operera bort äggstockar och ingen behöver skaffa nya bröst. Däremot blir det mer kontroller för syrran och dottern i första hand. Vad som händer när de små, som är mellan 4 och 10 är gamla nog för att hamna i kontrollsvängen vet ingen förstås, det handlar om ett tidsperspektiv på 10-15 år och då har nog mycket hänt inom cancerforskningen skulle jag tro.

Ja det var väl dagens övningar. Många tankar om Linda, döden, ärftlighet och barnen. Allt i en enda röra. Fruktansvärda nyheter och bra om vartannat.

Inga kommentarer: