måndag 8 oktober 2012

Ååååhhhhhh.....

Det är så jäkla frustrerande att inte klara av de allra minsta grejer själv. Allting är världsastora projektet och jag går här och svär och förbannar allt om vart annat. Just nu satt jag och glodde på en bläckpenna en meter bort och funderade på hur jobbigt det skulle vara att få hit den till andra sidan skrivbordet. Dessitom är jag så trött idag, kroppen är piggare, men jag är trött, men OK jag ska inte förvänta mig för mycket förrän mot slutet av veckan, jag lovar.

Så här fin var Nike igår efter sin sminkomgång :-). Idag kom hon hem och sminkade sitt sminkhuvud, sen somnade hon surt och tidigt redan vid sju... Själv sitter jag och virkar lite till Virka för livet. Det blir ytterligare en omgång tänkte jag, kolla in bloggen nu för att bjuda på Ullis fina örhängen!

Fasen alltså vad det här är segt. Jag vill må lite bra! Det är så segt att strutta runt här som en gammal tant, och är så frustrerande! Kalaskort skulle jag behövt göra idag, men när allting tar sån tid blir det liksom ogörligt. Tiden räcker inte. Min guldiga penna dök förresten upp precis när jag köpt en ny. Såklart.

Nån som gör mig glad är i alla fall Anna! Hon har alltid en osviklig förmåga att dyka upp när jag behöver henne som mest. Tack Anna för att du finns där, vi har faktiskt aldrig träffats nån gång men jag hoppas det blir av framöver! Titta här på Annas fina quilt hon skickade till mig för ett tag sen, hon är så duktig:



Och så kom Chris över idag med mera svamp, det gjorde mig också jätteglad såklart!

Jag måste erkänna att jag mår sådär just nu annars. Jag har så lätt att bli stressad och irriterad, och öven lite lätt panikångest, plöstligt får jag svårt att andas. Jag kan inte tänka riktigt klart heller, jag stressar ihop orden och har svårt med det där alldeles för lätt, fast jag inte tror att det är annat än stress faktiskt. Vilket gör mig ännu mer stressad, eftersom min hjärna måste palla några år till. Måste. Men tanken på att den inte ska göra det, att min förestående framtid som grönsak är nära förestående gör mig alldeles iskall av skräck och får mig att tappa alla koncepter. Bara så rakt av utan krusiduller. Jag är helt enkelt livrädd!

Inga kommentarer: