 |
| Byrålådorna börjar bli klara |
Idag var Nike ledig från dagmamman, men på förmiddagen ringde hon och frågade om Nike ville följa med till det lokala äldreboendet och dansa ut julen. Det ville hon ju förstås så hon fick följa med en av de andra dagmammorna som skulle gå ner. En och en halv timme senare ringde telefonen och Nike hade kräkts... Nej, inte en till kräksjuka! Tomas åkte ner och hämtade henne, hon var lite vit i ansiktet men inte alls så hängig som hon brukar vara när hon är kräksjuk, så jag tror snarare på en kombination av lite mycket kakor hos åldringarna, en snurrande dans och kanske en något lättretad mage efter de tre kräkomgångar hon redan drabbats av. Hon brukar vilja ligga i sängen och vila sig, men det hade hon ingen ro till idag, hon sprang mest runt och var sur för att hon inte fick äta det godis hon fått med sig från julgransplundringen... men det var väl kanske att utmana ödet lite väl mycket. Inget mer kräk, ingen feber, fullt ös medvetslös så var det nog ingen fara på taket.
Sen hade hon önskemål om att hon skulle få en stjärna varje natt hon sov i sin egen säng, så jag fixade en liten "tavla" och nu ska vi börja klistra. En stjärna för varje natt tänkte jag, och tio stjärnor ger en tjugolapp. Nike hoppade med stor förtjusning ner i sin för dagen städade och renbäddade säng, Tomas har ägnat större delen av dagen till att röja i den där rövarkulan. Byrålådorna är inte alls klara när bilden togs, men nu är de faktiskt det. Jag gjorde decoupage på dem, det verkade ju lätt men det var inte alls särskilt lätt upptäckte jag. Det blev ganska bra ändå, några nybörjarmissar men jag antar att byrån kommer få en och annan skada framöver också :-). Vi har ännu inte fixat knoppar till byrån men bilder kommer när det är klart och byrån helt färdig. Nike har också önskat sig en sänghimmel och det ska vi försöka fixa framöver.
Själv har jag varit otroligt trött idag, särskilt på förmiddagen. Jag var så seeeeeg, låg bara på soffan och spelade spel på telefonen, det var ungefär vad jag orkade med, orkade inte ens läsa. Men vid tvåtiden märkte jag att jag var vrålhungrig och så var jag plötsligt pigg igen. Sen dess har jag varit uppe i alla fall och risken är väl kanske att jag inte kan somna förrän sent ikväll.
Metastaserna blir klart bättre för varje dag som går. De läker! Bränn/plåstersåren är nog lite bättre de också, men de läker verkligen långsamt för att vara så ytliga och ganska små sår... men det går framåt i alla fall. Vill bara att det ska bli tisdag nu så jag får sätta igång med cyton.
