De flesta jag umgås med har barn i skol- eller förskoleåldern och i princip alla säger samma sak - de bor ju här för att våra barn ska få växa upp i en lugn trygg miljö. I den lugna och trygga miljön ingår en liten skola. Som jag skrivit ett antal gånger tidigare, själva hade vi förmodligen aldrig flyttat till Björnlunda om det bara funnits 0-4 skola när vi flyttade hit. Vi är långt ifrån ensamma om att resonera så.
Att man som förälder blir skriven på näsan, får veta att man inte riktigt förstår vad som är "barnens bästa" väcker ilska och frustration. Som förälder kommer jag aldrig aldrig aldrig nöja mig med att någon annan talar om för mig vad som är bäst för mitt barn. Jag är uppenbarligen inte ensam om att känna på det sättet i Gnesta. Det gläder mig!
3 kommentarer:
Det är som sagt lite intressant att Inga-Lill F tydligen tycker att hon och hennes allianskamrater tycker att de är bättre lämpade än barnens föräldrar att bestämma vad som är bäst för barnen. Känns som att det borde gå emot det de säger att deras politik står för. Men vad vet jag, jag är ju bara en simpel väljare.
Haha, hon väljer att inte publicera mina kommentarer.
Men visst är det lite kul att hon kan säga att INGA barn flyttat från Welandersborg när min son sitter här mitt emot mig och väldigt mycket har flyttat och när det var tre barn ur hans klass som föräldrarna valde att flytta redan förra terminen för att kunna ge barnen en trygghet i vad som skulle hända till hösten...
Ingalills debatterande är faktiskt ett dåligt skämt.
Vid fyra tillfällen har jag kommenterat osakliga påståenden i hennes blogg i saklig ton. Ingen kommentar har publicerats. Hon publicerar påståenden från henne själv som om det vore sanningar för alla. Hon säger att ingen är intresserad av politik, när det verkar finnas ett rekordstort intresse för politik i Gnesta (kanske inte för alliansens förda politik...), och hon sablar ned upprörda föräldrar till höger och vänster och sätter på sig besserwisser kostymen utan att komma med några som helst fakta för att bygga sina påståenden på.
Vad kan egentligen bonde som har passerat pensionsstrecket om barn och ungdomsfrågor, och hur föräldrar i dag tänker?
Skicka en kommentar