Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här utvecklingen. På ett sätt gillar jag att ha ett sånt här nätverk, det gör att jag får nya intryck och idéer och tillgång till massor av kompetens. Jag gör helt enkelt ett bättre jobb! Å andra sidan är det svårt att stänga av helt. Jag är uppkopplad mot samma nätverk oavsett om jag är på jobbet eller hemma, en jobbfråga kan tas på kvällen likaväl som på arbetstid. Jobb och fritid integreras allt mer och det verkar faktiskt mest vara på fritidens bekostnad - det snackas definitivt mer jobb på fritiden än fritid på jobbet.
Svårt att finna sin plats i detta nya sätt att leva. Jag tror det är viktigt att kunna stänga av ibland. Det gäller kanske att vara medveten om det här och känna efter när det är dags att trycka på avstängningsknappen.
3 kommentarer:
Ja så är det verkligen! Flera på mitt förra jobb hade stor användning av t ex Facebook för snabba frågor-svar via chatten. Men när det börjar flyta ut så att jobbet är ständigt pågående är det nog inte bra i längden. Hjärnan måste få koppla av mellan varven. Nedvarvning och vila är ju också viktigt för att göra ett bra jobb. När jag gick in i väggen för tio år sen tror jag det delvis var för att jag aldrig kopplade av det jobb jag hade då. Jag jobbade extremt många timmar per dygn. Jag drömde om det på nätterna och umgicks bara med arbetskamraterna på fritiden. Inte en sekund under dygnet var fri från jobb. Inte nyttigt alls. Dock var detta lååångt före FB och Twitter, men problemet lite detsamma.
Jag märker på folk jag känner som jobbar med sånt dom gillar och kan göra det från olika platser, att det liksom aldrig tar slut.
Samma sak med lärares knasiga arbetsvillkor. En arbetsgivare kan komma att förvänta sig dygnet runt-jour och själv blir man aldrig nöjd.
Anna - som sagt det blir nog helt nödvändigt att sätta tydliga gränser för egen del!
Anders - nej, det tar ju aldrig slut. Även om arbetsgivaren inte ringer så gör man saker av egen fri vilja, helt uppspeedad på informationsteknik eller nåt.
Skicka en kommentar