Läser om idegranen och inser att jag kanske borde rädda den genom att plantera en alldeles egen häck. Fast jag blir inte klok på om den amerikanska idegranen taxus brevifolia ens går att odla. Som häck eller annat, i Sverige eller någonstans över huvud taget.
Just det trädet är det som innehåller ämnet som är ett av de två ämnen som får mig att leva. Taxol heter det och det krävs hela två hundraåriga idegranar för att framställa tillräckligt för en cellgiftskur. 1 g per träd blir det.
Ända sedan 1969 har man känt till taxolen men först 1993 registrerades ämnet i Sverige som ett nytt läkemedel mot bröst- och äggstockscancer. I början av nittiotalet gick det åt 38.000 idegranar för att framställa den taxol som behövdes. Man höll alltså på att utrota alla träd. Träden växer dessutom ytterst långsamt. Det går att framställa taxol syntetiskt men det tar tid och är dyrt som sjutton.
Tydligen är också den europeiska idegranen intressant för att framställa taxol. Och så försöker man förstås fortfarande hitta ett bra och billigt sätt att framställa ett syntetiskt ämne med samma effekter. (Källa: Uppsala Universitet)
Jag kanske får lov att skaffa mig en idegran eller två. Eller en hel häck. Eller vid närmare eftertanke kanske inte.
MenvVisst är det intressant att växter faktiskt i hög grad använts och använts även inom skolmedicinen? Andra exempel är digitalis och acetylsalicylsyra.
2 kommentarer:
Om vi hade en trädgård så skulle jag plantera flera japanska lönnträd. Jag bara älskar dom! Den röda färgen och så de fina bladen.
Ja minst ett sådant står på min önskelista också! Funderar på att sätta ett i min "bergsskreva" där det tidigare var en damm som jag grävde igen för att inte Nike skulle trilla i den (och för att den var rätt äcklig. En japansk lönn där och så ett litet vattenfall från berget ovanför skulle vara tjusigt värre.
Min drömträdgård är nån sorts blandning mellan skog, mormorsträdgård och japansk trädgård :D men det tar hemskt mycket tid, hårt arbete och PENGAR att komma dit!
Skicka en kommentar