torsdag 26 augusti 2010

Kalla mig Forsmark eller nåt annat passande


Min kropp har nog aldrig varit så giftig som den är idag. Cellgift och antikroppar igår. Kontrastvätska idag. Känner mig självlysande nästan.

OK, allt har i alla fall gått bra. Kom till Mälarsjukhuset igår på utsatt tid, men "min" syrra var på lunch så jag blev uppstartad av en av hennes kollegor. Tror hon satte antikropparna på kortare tid än jag brukar få, men det gick bra det också. Kände mig dock konstigt trött efteråt, kanske därför? Stressigt var det på mottagningen igår i alla fall, men vi var klara vid tre ungefär och kunde gå lite på stan. Nike fick nya strumpbyxor, jag lite nödvändigheter från Panduro och KappAhl, strumpbyxor till mig också faktiskt! Efter ett besök på hatälskade McD också, åkte vi hem och sen satt jag uppe halva natten och kände mig konstigt trött men kunde inte sova på grund av kortisonet. Konstigt.

Idag var det bara att kliva upp tidigt igen, sen iväg till Nyköping för röntgen. Det gick naturligtvis ingen buss som passade utan det var bara att åka med Tomas på morgonen (han skulle till jobbet) och sätta sig på Hellmanska gården och vänta. Jag tog med datorn och njöt av att mingla med ett gäng pensionärer, hostiga ungar och ett par fåglar (inomhus). Sen en vända på stan där jag ytterligare kompletterade min garderob med bland annat ekologiska toppar och en magtryckare för festligheter nästa helg.

Sen upp till lasarettet. Fick komma in och träffa på en sjuksyrra som sålt smöret och tappat pengarna. Minst. Eller så hade hon fått jobba hela sommaren utan semester, vad vet jag, men lite glad kan man väl vara när man jobbar med människor, som kanske är oroliga för vad en röntgenundersökning ska visa. Nåja, en gång klappade hon mig i alla fall snällt på armen, hon kanske inte var så sur som hon verkade, vad vet jag. Undersökningen gick rätt bra, den här gången var jag beredd på den konstiga känslan av kontrastvätskan och det var inte så obehagligt som sist. Däremot har jag fortfarande en hettande känsla i kroppen och är röd i ansiktet och på bröstet. Fast det är kväll. Skumt. Och förmodligen rätt giftigt som sagt.

Nu är det ingenting inplanerat förrän jag ska träffa läkaren om knappt två veckor. Få besked om vad röntgen visat och få veta hur vi ska gå vidare med behandlingen. Jag är ledig ytterligare en vecka för att hämta mig från sista behandlingen, sedan är det dags att börja jobba halvtid. Whoooo! Det ska bli riktigt kul faktiskt!


2 kommentarer:

Ingela sa...

Jag läste ditt inlägg på Lindas blogg. Vill du slippa blåmärken, se till att ta fingerprov. Jag är väldigt svårstucken men fingrarna fungerade alla gånger utom en.

Annars värmer jag alltid upp armvecket med en liten värmekudde och kräver att dom använder "butterfly". Då blir oftast blåmärkena inte så stora.

Stor kram och lycka till med att gå upp på halvtid! Busan

Thom sa...

Hoppas du ska bli bättre snart. Kämpa vidare.