onsdag 10 november 2010

Halvvägs genom strålningen!

Så här ser jag ut för tillfället. Nike tog bilden i lördags. Håret satt kvar då och sitter kvar ännu, men det kommer att ramla av efter strålningen nån gång. Som ni kanske ser är mitt högra öga lite mysko. Pupillen är mindre och jag tycker att ögat är lite hängigt och ibland svullet. Det verkar dock inte ha någonting att göra med själva tumörerna, enligt två läkare som sagt samma sak nu och kollat reaktion i pupill och sådär. Kanske är det en nerv som är i kläm eller nåt. Jag besväras inte av det mer än att jag ser mer galen ut än någonsin. Det bjuder jag på.

Idag var Tomas iväg på en utbildning hela dagen och jag åkte med min pappa till strålningen. Moddigt värre var det och vi passerade en olycksdrabbad bil på vägen, hade hamnat i diket men ingen hade tydligen blivit allvarligt skadad i alla fall, skönt.

Sen åt vi lunch på trevliga Reetro Café, jättegod soppa och bröd för endast 59 kr, supergott!

Och så var det dags för strålningen efter att ha irrat runt i parkeringshuset vid Mälarsjukhuset ett par varv. Det var mer eller mindre proppfullt. Galet! Till sist hittade vi i alla fall en plats och kunde promenera bort till mottagningen där jag fick komma in en stund före utsatt tid. Svisch svisch sa det i vanlig ordning och så var jag halvvägs.

När vi sedan var på väg bort från avdelningen kom sjuksköterskan E och doktorn springande och ville klämma in ett litet läkarbesök när jag ändå var där. Det gick ju fint förstås, jag skulle egentligen träffat doktorn först på fredag, men jag tror han ville prata lite med mig när allt blivit som det blivit.

Så nu har vi en plan för fortsatt behandling OCH det verkar dessutom som om jag ändå kommer att kunna vara med i den där studien. Det hade inte jag fattat, men det verkar som om det inte är något problem med hjärntumörerna, även om jag måste vänta ett par månader efter avslutad strålning innan jag får vara med. Men det funkar. Fram tills dess kommer jag få ett par andra finfina mediciner, jag fortsätter med Herceptinet och får ett, för mig, nytt cellgift som heter Navelbine. Om ett par veckor kör vi igång. Det ska nog bli bra.

Och så åkte vi hem, då var vägen fin och ren!

Men roligast idag var väl ändå detta? Brunis blogg. Vem Brunis är? Jimmie Åkessons nya sekreterare. A match made in heaven.

Inga kommentarer: