Strålning nummer två och allt är lugnt

Strålningen gick bra även idag. Vi hämtade upp Molly på Espresso House i Eskilstuna, slängde i oss lite vidrig McDonaldsmat (Nike fick bestämma, den lilla hjärntvättade illbattningen), sprang tillbaka till Espresso House och så fick jag och Tomas kaffe också. Sen sjukhuset. Vi kom en kvart för tidigt men jag fick komma in direkt, Molly och Nike följde med in i rummet och tittade hur det såg ut. De såg inte allt för imponerade ut egentligen, men jag gillar i alla fall apparaten som ska ta bort mina äckliga små skit-tumörer. Jag gillar den stenhårt! Jag inte bara gillar den faktiskt, jag älskar den!

Fem minuter senare var jag klar, pratade en stund med en doktor som bara skulle berätta att hon skickat en remiss till en ögonläkare eftersom man, av någon anledning som jag inte riktigt fattat, kan få grå starr antingen av strålningen eller av tumörerna. Tror det är av strålningen och av att det blir tryck mot ögat på något sätt. Skit samma, jag ska i alla fall kollas upp avseende detta om ett par veckor, bra så.

Vi passade på att handla lite på vägen hem också, och väl hemma fick vi besök av min pappa som hade med sig supergoda muffins som hans sambo bakat. Och vi som hade köpt äppelmunkar. Aptiten har jag haft någorlunda i behåll idag i alla fall, inte som i fredags då jag knappt kunde få i mig någonting på kvällen. Vi rundade av med hemgjord pizza innan Molly åkte hem igen för en liten stund sen. Det var den dagen det.

Imorgon är det dags igen. Tredje gången av åtta totalt. Än så länge är allt lugnt. Det irriterar mig att jag inte kan jobba eftersom jag känner mig så frisk, men det blir förstås lite väl meckigt med logistiken. Och kanske inte så smart heller, det bästa är att fokusera på det här just nu och inget annat. Fast jag saknar att jobba. Hör ni det på Slottsbacken, va va va? (och jag saknar er också för den delen).