... att sätta mig i bilen rätt tidigt imorgon och ta en sväng till Uppsala. Nästan 30 mil tur och retur. Det är nämligen dags för mig att påbörja ärftlighetsutredningen. Ett blodprov ska tas och jag ska få träffa en läkare. Ska också passa på att träffa min moster och hennes man när vi ändå är i faggorna :-).
Jag är så in i norden trött idag och mår illa mellan varven. Och även om jag inte mår vrålilla precis hela tiden så är jag just inte sugen på någon mat och allt smakar trist. Eller egentligen inte, det smakar ganska gott men jag har inte någon aptit, trots att jag kan vara hungrig.
Känner mig låg och trött och sliten. Tänker mycket på framtiden både när det gäller sjukdomen och ekonomin. Är det rimligt att man ska behöva oroa sig för båda? Irriterar mig på att jag ska räknas som arbetslös och få ersättning därefter, om jag varit frisk hade jag ju inte varit arbetslös, det är jag tämligen säker på. Och något mer jobb lär jag väl aldrig få, vem skulle vilja anställa mig? Vilket är en sorg i sig, eftersom jag verkligen tycker om att göra det jag gör.
Deppigt, orkeslöst och trist idag med andra ord. Dagens ljusglimt är i alla fall ängeln på bilden som jag fick i brevlådan idag, den betyder massor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar